debatt Världen vänder sig med rätta mot den ryska invasionen av Ukraina. Men när det gäller Västsahara råder dubbelmoral och hyckleri i stormaktspolitiken, skriver Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara.
”Om det marockanska autonomiförslaget om Västsahara får internationellt stöd, så är det första gången sedan Andra världskriget och FN-stadgans födelse, som ett land har kunnat utvidga sina gränser med militärmakt och som en koloni har förnekats rätten till självbestämmande”.
Detta sa Stephen Zunes, professor i statskunskap vid University of San Francisco, i en intervju 21 mars. Anledningen var att Spaniens premiärminister Pedro Sánchez nyligen uttryckt sitt stöd till Marockos så kallade autonomiförslag, vilket betyder att Västsahara skulle bli en del av Marocko med visst självstyre. Det skulle innebära att västsaharierna berövas sin folkrättsliga rätt till självbestämmande med självständighet som ett alternativ.
Marocko invaderade med militärmakt Västsahara 1975.
En stor del av befolkningen flydde och bor sedan dess, 46 år senare, fortfarande i flyktingläger i Algeriet.
Situationen i den ockuperade delen av Västsahara är när det gäller politiska rättigheter den näst sämsta av 210 länder enligt Freedom House, påpekar Stephen Zunes.
Ett uppmärksammat fall av alla brott mot de mänskliga rättigheterna i Marocko-ockuperade Västsahara är Sultana Khaya. Utan att vara anklagad eller dömd för något brott har hon suttit i husarrest i nästan 500 dagar i sitt hem tillsammans med en syster och den 85-åriga mamman. Huset är ständigt omringat av marockansk polis. Ingen får komma på besök och endast mamman får gå ut för att handla mat. Marockanska styrkor har flera gånger stormat huset, slagit sönder möbler, stulit telefoner och utrustning samt misshandlat kvinnorna och utsatt systrarna för grova sexuella övergrepp.
Varför?
Sultana har i åratal fredligt demonstrerat för västsahariernas rätt till den sedan 1991 FN-planerade folkomröstningen om Västsaharas självständighet. 2007 fick hon sitt ena öga utslaget av ett batongslag från en marockansk polis, men hon har inte tystnat.
Numera går hon upp på husets tak och viftar med Västsaharas flagga och ropar: ”Marocko ut ur Västsahara!” ”Fritt Västsahara!”
Varför är det så tyst om Marockos invasion och långa ockupation av Västsahara? En av anledningarna är säkert att Marocko inte släpper in oberoende journalister.
Ryssland invaderade Ukraina 24 februari i år. Världen vänder sig med rätta emot detta brutala våldsdåd. Media rapporterar intensivt – med rätta.
EU och Nato med USA i spetsen fördömer invasionen.
Strax innan Donald Trump tvingades avgå från presidentposten meddelade han att USA erkänner Marockos rätt till Västsahara – i utbyte mot att Marocko erkänner Israel.
Många tog för givet att Joe Biden skulle ändra detta folkrättsvidriga beslut. Det har han inte gjort. USA fördömer alltså en invasion och accepterar en annan.
Nu har dessutom premiärministern i Spanien, Västsaharas kolonialmakt, ställt sig på förövarnas sida och orsakat splittring i landet.
Det finns det som är rätt och det finns det som är fel. Det som är fel ska fördömas.
Det gäller även dubbbelmoral och hyckleri i stormaktspolitiken.
Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
