Visitas kampanj Dubbelstöten går att se ur ett större europeiskt perspektiv.
Ni har säkert sett dem. Överallt i Stockholms tunnelbana möts man av ryggar, unga, bortvända, klädda i jeans – eller skinnjacka. I sin dystra frånvändhet vill de visa oss vad som kommer att hända om höjningen av arbetsgivaravgifter för unga genomförs efter valet: massarbetslöshet och social utslagning.
Adressaten är besöksnäringen Visita som lär ha satsat 10 miljoner för att försöka påverka Socialdemokraterna. Oppositionen anser nämligen inte att sänkta arbetsgivaravgifter har bidragit till fler jobb. Både Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen har ställt sig kritiska till sänkningen, som urholkar statsfinanserna utan att ge några resultat. Hårda fakta påverkar emellertid varken Alliansregeringen eller Visita – den ideologiska kampen är viktigast. Här handlar det om att till varje pris skapa handlingsutrymme åt arbetsgivarna.
Om man vill kan man se kampanjen i ett större europeiskt sammanhang, där strider mellan arbetsgivare och anställda utkämpas varje dag, allt oftare med lönetagarna på förlorarsidan.
För TCO:s räkning har journalisten Mats Wingborg tagit fram debattskriften ”Kränkningar av fackliga rättigheter i Europa” . I den beskrivs hur krisen från och med 2008 har påverkat arbetsmarknaden. Åtstramningspaket sjösatta av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och IMF har inneburit tuffa besparingskrav på redan försvagade och skuldsatta nationer. Åtgärderna har kombinerats med revolutionerande förändringar på arbetsmarknaden. Arbetsvillkor har försämrats, facken motarbetats med hot om repressalier samtidigt som arbetslösheten har skjutit i höjden, särskilt i södra Europa. Alltsammans har hjälpt till att flytta fram positionerna för den politiska högerns nyliberala projekt.
Över hela det krisdrabbade Europa växer marknaden för de nya skitjobben. Minijobs kallas de i Tyskland, där unga tvingas ta arbeten som ger maximalt 450 euro i månaden, i Storbritannien har sedan 2008 alla nya jobb som tillkommit varit så kallade ”zero hour contracts”. Tendensen är entydig. Så här sårbara har inte europeiska arbetstagare varit sedan mellankrigstiden.
Vad får detta för konsekvenser globalt? Troligtvis katastrofala. Fackföreningsrörelsen är från begynnelsen en europeisk skapelse och när arbetstagarnas ställning undermineras här hemma, blir det ännu svårare för arbetare i utvecklingsländerna att kräva sin rätt. För vår egen del medför nyfattigdomen i stora befolkningsgrupper ökad instabilitet och social oro. Den växande främlingsfientligheten är ett sjukdomstecken som bara kan motas genom förbättringar av villkoren för Europas löntagare.
Eller som Eric Sundström skriver i en pinfärsk rapport för Arena Idé, ”Skitliv Europa”: Främlingsfientligheten behöver krisen på Europas arbetsmarknad – och Europas arbetsmarknad är nyckeln till att knäcka främlingsfientligheten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
