krönika En kristdemokratisk sjukvårdspolitik, fylld av oklarheter, där man gör allt för att skjuta ifrån sig ansvaret och vill begränsa demokratin. Kort och gott är KD:s politik ett haveri, skriver Nora Wurtzel.
Faktum är att Kristdemokraterna sitter vid makten i mer än hälften av landets regioner. Partiet är därmed ansvarig för sjukvården för 77 procent av Sveriges invånare. Att sjukvården inte fungerar går därför inte att skylla på en rödgrön politik, men KD har självklart hittat en fiffig lösning: man skyller på systemet.
KD förespråkar ett förstatligande av vården samtidigt som man vill att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. Minst sagt motsägelsefullt, eller hur?
I stället för att axla sitt ansvar i de politiskt styrda regionerna förespråkar den kristdemokratiska partiledningen ett förstatligande av svensk vård, eftersom man menar att regionerna har små möjligheter att styra över sjukvården. Arena Idés nya rapport om Kristdemokraternas sjukvårdspolitik visar dock att KD internt är medvetna om att mycket skulle kunna åstadkommas inom nuvarande system.
Problemet är att regionernas pengar läggs på hög. Med jämna mellanrum kommer rapporter om hur nedskärningar leder till att vården går på knäna, samtidigt som regionerna går med vinst. Det finns med andra ord resurser att ta av, det är bara det att KD varit med och fört en politik där man inte använt pengarna.
Det mest anmärkningsvärda är att KD vill kringgå demokratin med folkvalda politiker som fattar besluten.
En förstatligad vård är inte heller synonymt med en högre standard inom vården. KD kan inte ens själva peka på hur ett förstatligande skulle leda till kortare köer eller mer jämlikhet. I stället betonar KD det fria vårdvalet, där man vill se fler privata aktörer, och att privata vårdföretag ska ha rätt att ta ut vinst. Dessutom försvarar man privata sjukvårdsförsäkringar, där den som har råd kan köpa sig förbi kön till vår offentligt finansierade vård. Inte direkt tal om en jämlik vård där inte.
Det mest anmärkningsvärda är att KD med sitt förslag om en ny sjukvårdspolitik vill kringgå demokratin med folkvalda politiker som fattar besluten. KD vill att regionerna blir färre och att de ska styras av experter. En situation där vi frångår demokratin, eftersom medborgarna inte får vara med och rösta.
En Novus-undersökning från april i år visar att knappt hälften av väljarna känner till att det är regionerna som har ansvaret för vården. Trots en bristande kunskap, som i sig är alarmerade, har vi en möjlighet att i regionvalet påverka hur sjukvårdspolitiken ser ut. Det vill alltså KD ändra på.
Kort och gott är den kristdemokratiska sjukvårdspolitiken ett haveri. När man nu styr i en majoritet av regionerna skyller man på systemet och presenterar ett otydligt förslag. Sjukvårdsfrågan är ingen enkel nöt att knäcka, men problemet kommer inte automatiskt försvinna med ännu en omorganisering och ytterligare privatiseringar. Skattebetalarna ska inte finansiera vårdbolagens vinster. Vårdbolagens vinster borde inte ens vara en möjlighet.
Väljarna ser sjukvården som den viktigaste frågan inför höstens val. Samtidigt säger Ebba Busch i SVT:s 30 minuter att det är nästintill irrelevant vem som styr i regionerna, eftersom hon menar att utrymmet för förändring inom regionerna är minimalt. Det är därmed hög tid att fundera på varför man över huvud taget ska rösta på Kristdemokraterna.
Nora Wurtzel går Aftonbladets utbildning ledarskriv och pluggar litteraturvetenskap i Göteborg.
Hon frilansar som litteraturkritiker och är svag för svensk arbetarlitteratur.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
