Ledare Först slaktades tågsatsningarna, sen försvann elbilarnas klimatbonus. Och från april nästa år fördubblas skatten på reparationer. Med beslutet demonstrerar regeringen sitt ointresse för att minska klimatpåverkan och stoppa prylkarusellen.
Två tredjedelar av de svenska utsläppen kommer från konsumtion. Utsläppen är mer än 10 gånger högre än den långsiktigt hållbara nivån. Mellan 39 och 70 procent av den globala klimatpåverkan kan undvikas om vi går från masskonsumtion av nya prylar till återbruk och återvinning.
Det har rått bred politisk enighet om att Sverige ska vara ledande i omställningen till ett samhälle med mycket låga utsläpp av växthusgaser och ett föregångsland på klimatområdet. Strategin sattes i den handlingsplan för cirkulär ekonomi som S-MP-regeringen antog i juli 2020 tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, men som nu har plockats bort från regeringens hemsida.
Men det är ju att det är så enkelt att köpa nytt som är problemet!
SD M L och KD ger istället grönt ljus åt fortsatt slit och släng. Bara månader efter att den tidigare S-regeringen sänkte momsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne fördubblar de den från 6 till 12 procent.
Detta trots att den nya regeringen själv konkluderar att skattehöjningen på reparationer kommer att leda till bland annat sämre hushållning med resurser, mer avfall, ökade utsläpp och minskad sysselsättning för branschen.
Regeringens argument är att det ofta ”är relativt enkelt och billigt att köpa en ny vara jämfört med att reparera t.ex. skor eller kläder”.
Men det är ju att det är så enkelt att köpa nytt som är problemet!
Skatteintäkten för staten blir blygsamma 80 miljoner kronor, alltså 0,000067 procent av den statsbudget som nyligen presenterats för 2023, påpekar företrädare för den cirkulära ekonomin i Dagens Industri (12 november 22).
För den nya regeringen handlar det troligen mindre om pengar än symbolpolitik, enligt devisen att allt Miljöpartiet är för måste bort. Det är en sak att vara kritisk mot MP. En annan att ta avstånd från hela tänkandet att vara varsam med naturens resurser, i det stora och i det lilla.
Fackförbundet Handels antog häromåret ett framsynt klimatpolitiskt program. Tillsammans med bransch och arbetsgivare diskuterar de hur handeln kan bli mer cirkulär och konkurrenskraftig och hur medarbetarnas kunskaper om reparationer, varors hållbarhet och livslängd kan öka.
Förbundsordförande Linda Palmetzhofer kallar med all rätt förslaget tondövt, i SvD (7 november 22). Höjd skatt på reparationer riskerar leda till färre jobb, ökade utsläpp och att bromsa den gröna omställningen av handeln.
Även Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation, tycker att regeringens förslag sänder helt fel signaler till invånarna. ”Skomakare, cykelreparatörer och sömmerskor är viktiga aktörer i den omställning som vi vet att vi måste göra. Det är ofta småföretagare, de behöver ingen momshöjning, de behöver stabila villkor”, säger Åsa Hagelin, rådgivare på Avfall Sverige.
Det handlar både om vad samhället uppmuntrar, och hur vi som individer agerar.
Slipa om det gamla IKEA-bordet från 1970-talet eller slänga? Köpa nya jeans eller laga och spara 10 000 liter vatten, 30 kilo koldioxid och 25 kilo så kallat osynligt avfall? För ett enda par. Måla köksluckorna eller riva ut allt med hjälp av rotbidrag?
Slit och släng är en slösaktig livsstil med väldigt stor påverkan, som får den nya regeringens understöd.
Energi som aldrig används är bästa energipolitiken, avfall som aldrig uppstår är bästa miljöpolitiken och att förlänga livslängden på varor är bästa klimatpolitiken.
För 70 år sen var resursknapphet drivkraft bakom att ta tillvara och spara.
Nu är det en annan sorts knapphet, som gäller hela planetens överlevnad.
Proportionerna mellan det som köps och slängs och det som återanvänds måste ändras.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
