Botkyrka kommun visar vägen till en framgångsrik skolpolitik. Här har vi lyckats öka andelen behöriga elever till gymnasiet, skriver kommunalrådet Ebba Östlin (S).
Framgången i skolan är den viktigaste faktorn för om det kommer att gå bra för dig i livet eller inte. Det vet alla: skolpolitiker, lärare, opinionsbildare och föräldrar. Tyvärr ser vi att allt fler elever hamnar efter och till slut faller ur skolan utan behörighet till gymnasiet.
Utbildningsminister Jan Björklunds (FP) recept för att öka chanserna till framgång i skolan består av en verktygslåda från 1950-talet med inslag som kvarsittning och fler betygssteg för allt yngre barn. Det är en utveckling och ett fokus som för den svenska skolan åt helt fel håll.
Vi i Botkyrka har, till skillnad från resten av landet, bevisat att det går att gå åt ett annat håll och öka andelen behöriga elever till gymnasiet. Utifrån våra erfarenheter finns det tre viktiga nycklar till om vi ska kunna vända utvecklingen i skolan.
- Fokus på språkutveckling
Under många år har vi haft ett tydligt fokus på att alla delar i lärandet måste vara språkutvecklande. Det innebär att arbete med att stärka modersmålet, att ge nyanlända elever möjlighet att fortsätta sina ämnesstudier på sitt modersmål samt att hela tiden arbeta med att utveckla elevens läsning och läsförståelse för att bygga ett rikare språk. Det paradigmskifte som en dator per elev innebär för lärandet går inte att överblicka i dag men skapar helt nya möjligheter att jobba språkutvecklande utifrån varje elevs kunskapsnivå.
- Mötet mellan elev och lärare
Det är i mötet mellan eleven och läraren som ny kunskap uppstår. Hur läraren planerar och genomför sin undervisning är avgörande. Den nya läroplanen ställer tydligare krav på att undervisningen ska utgå från varje elevs förutsättningar att nå målen. För att uppnå det krävs ett tydligt lagarbete med fokus på själva läroprocessen. Läraryrket kan aldrig vara en one-man-show. Utan det krävs aktiva pedagogiska ledare som går in och speglar pedagogerna samt deras undervisning.
För lärare som inte är vana med detta arbetssätt kan det vara en tuff omställning att arbeta på en skola där ledningsgruppen arbetar med klassrumsbesök och observationer. Men resultatet syns genom en tydlig och direkt utveckling i kvaliteten i undervisningen.
3. Resurser efter behov
Forskning visar att framför allt föräldrarnas utbildningsbakgrund är avgörande för hur det går för barnen i skolan. Om vi politiskt vill att skolan ska ge alla barn samma förutsättningar måste vi ta hänsyn till det och våga fördela utifrån behov. Det innebär att områden med resurssvaga grupper måste ges extra medel.
Vi vet att de här strategierna fungerar. Vi har vänt en negativ trend och vi tänker fortsätta att utveckla vårt arbetssätt och våra strategier för att på det sättet ge Botkyrkas unga framgång i skolan. Tyvärr ser vi dagligen hur utbildningsministern driver skolan längre bort från 2000-talet och bakåt i tiden. Det senaste inslaget är tankarna på att åter förstatliga skolan, detta från en utbildningsminister som kallar sig liberal.
Jan Björklund har redan i dag verktygen och makten för att göra skolan mer jämlik men vill inte utnyttja dem. Genom en tydligare resurstilldelning med en socio-ekonomisk styrning skulle han kunna säkra att en likvärdig skola på ett sätt som ett förstatligande aldrig skulle kunna åstadkomma. Det är helt enkelt en fråga om politisk vilja och mod.
Mitt råd till Jan Björklund är enkelt: använd dina verktyg och din makt för en tydligare resurstilldelning och ta fram en modern strategi för lärande genom IT i skolan. Våga ta klivet in i framtiden och kliv ut ur den gamla skamvrån och lämna tillbaka välskrivningshäftet!
Ebba Östlin (S), kommunalråd med ansvar för utbildningsfrågor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
