Efter RUT och ROT kom MAT

När badrummet var färdigrenoverat, barnflickan fixad och bartendern beställd, var det dags för nästa steg: Att lära sig att äta.

Om man vill få syn på den nya svenska borgaren finns inget bättre sätt än att följa Filippa Reinfeldt på Instagram. Där sysslar hon med att, för att låna hennes exmakes favoritord, bildsätta alliansens drömmedborgare.

Hon arbetar alltid, tränar alltid, är ett under av flit. Shoppar en hel del, men framför allt äter hon ordentligt också. Till vardags kan det bli tacogratäng – men på semestern får burratan, den gräddiga mozzarellan, flyta ut.

Naturligtvis har hon så här efter semestern deklarerat att hon ska börja med 5:2.

Maten är medelklassens nya uttrycksmedel. När badrummet var färdigrenoverat, barnflickan fixad och bartendern beställd, var det dags för nästa steg: Att lära sig att äta.

Först kom Nya Moderaterna, sedan kom Nya arbetarpartiet och därefter det nya Matlandet och den sänkta krogmomsen. Vissa blev förvånade när Anders Borg valde att lägga så mycket politiskt krut på att sänka restaurangmomsen. Men när det hårt arbetande folket fått hjälp med livspusslet därhemma kunde de ju börja gå ut och äta. Att alliansen är matfixerad är därför naturligt. När tittarsiffrorna för Halv åtta hos mig passerat Äntligen hemmas är krogmomssänkningen nästa belöning till de livsnjutande medelklassväljare som späkt sig i två mandatperioder.

Liksom RUT och ROT motiveras sänkningen som jobbpolitik – trots att ekonomkåren knappast föredrar tillfälliga låglönejobb för att stärka svensk konkurrenskraft. Att satsningen gett rimligt antal jobb för att motivera sina dryga 5 miljarder kronor i kostnader är knappast troligt. Däremot sänkte McDonalds sina priser under ett par månader. Och riksdagsledamöterna fick presentcheckar på Max hamburgerrestauranger som tack för stödet. Och i somras kunde vi höra statsministern hylla McDonalds senaste reklamkampanj i sitt Almedalstal.

Regeringens Matlandet-satsning är i sin tur ideologiproduktionen som fungerar som grädden på det realpolitiska moset. Eskil Erlandssons miljardsatsning skulle göra Sörmland till Sveriges Toscana. Projektet närde en dröm om Sverige som en enda stor deli med Verner von Heidenstam som butiksbiträde. Dit skulle resten av världen vallfärda, och få se att Sverige minsann inte var en matöken befolkad av mackmumsande monster.

I nya numret av Magasinet Arena reser Marcus Joons till Jämtland för att granska alliansens dröm om Matlandet Sverige, medan fotografen Moa Karlberg har besökt det verkliga matlandet, och matklassamhället, Sverige.

Eftersom mat är det område där den adaptiva svensken – som drömmer om kosmopolitiska vanor – länge har varit efterbliven är det ett område som gjort för att markera klasstillhörighet.

Som matforskaren Marianne Pipping Ekström visat i avhandlingen “Kost, klass och kön”: Ju mer pengar vi har, desto fler ord använder vi om det vi äter.

För att inte tala om Instagrambilder.

Efter RUT och ROT kom helt enkelt MAT.