EU samlas i veckan till toppmöte i ett läge då Europa aldrig tidigare varit lika fragmenterat som nu.
Skuldkrisen har betytt en växande konfrontation inom eurozonen mellan länder i söder som är låntagare och de i norr som är långivare. Krisen har också ruskat liv i gamla separatistiska krafter, som den där Katalonien vill bryta sig ur Spanien.
Den gångna helgens lokalval i Antwerpen gav en storseger för det separatistiska, flamländska partiet NVA. Partiet vill att den mer välmående norra delen av Belgien, som talar holländska, ska skiljas från det fattigare, fransktalande Vallonien i söder.
Nationalism i olika schatteringar är starkare än tidigare, både i form av separatister och extremister, men också av politiker för vilka de nationella egenintressena är starkare än det gemensamma europeiska projektet.
Nu kommer emellertid förslag om att öka integrationen med en gemensam överstatlig banktillsyn och ett embryo till gemensamt finansdepartement i Bryssel. Ett åttasidigt tankepapper om det senare ska presenteras på det kommande toppmötet.
Det är idéer som dessvärre ökar spänningarna mellan de 17 kärnländerna som har euron och de tio EU-länder som står utanför euron, däribland Storbritannien och Sverige. Länder som påverkas av planerna, men tycks få litet inflytande över besluten. Uppdelningen i ”outs” och ”ins”, som slanget i Bryssel
benämner dem, skärps alltså.
På ett område tycks EU vilja bromsa söderfallet. I somras var de flesta inställda på att Grekland skulle tvingas lämna euron, och att därmed risken skulle öka för att också andra skuldländer drogs med i fallet.
De senaste veckorna har allt fler insett att de stora budgetnedskärningar som påtvingats södra Europa varit kontraproduktiva. Internationella valutafondens (IMF) nya beräkningar stödjer denna uppfattning. Att Portugal och Spanien fått ett års respit för att klara budgetmålen är ett tecken på denna växande klarsyn.
Nu säger Tyskland att Grekland måste vara kvar i euron och det spekuleras i att man kan få ytterligare två år på sig för att möta uppsatta mål. Problemet är att det kostar EU kanske ytterligare 10–20 miljarder euro. Det är svårt att se att det ska kunna gå att få enighet i toppmöteskretsen för det.
Intressant är att den svenske finansministern Anders Borg – som under flera år fungerat som doadoakör åt Angela Merkel – nu går emot Tyskland, genom att säga att det bästa vore om grekerna lämnade. Det är inte så lätt att veta vad han och Fredrik Reinfeldt vill med EU. Borgs uttalande är ett tecken på att fragmenteringen av Europa fortsätter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
