Slutreplik Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tydliggör inte de långsiktiga konsekvenser en segregerad skolgång kan innebära för unga människor. Det är begripligt att myndigheten genomför det den åläggs av sin uppdragsgivare. Men SPSM måste även förhålla sig till forskningsresultat, lagstiftning och internationella konventioner. Det skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik och Johan Malmqvist, professor i pedagogik i en slutreplik.
SPSM: replik på vår kritik från den 1 juni i år, om ett nytt bidrag skolhuvudmän kan söka för att skapa nya eller utveckla befintliga ”anpassade lärmiljöer”, är intressant utifrån vad den responderar på, men främst utifrån allt den utelämnar.
Repliken kan sammanfattas enligt följande:
-Regeringen har gett myndigheten uppdraget.
-SPSM erbjuder flera olika typer av hjälp till skolhuvudmän och skolor, inklusive olika slags statsbidrag
-En kontaktperson ska följa upp arbetet efter ett års verksamhet
-Stödet ska utformas utifrån eleverna – det finns inte en lösning för alla.
Statsbidraget är baserat på politisk ideologi, bygger inte på vetenskaplig grund och är symboliskt problematiskt.
Detta är självklarheter som inte besvarar vår kritik. Det är begripligt att myndigheten får genomföra det den åläggs av sin uppdragsgivare, men myndigheten måste även förhålla sig till forskningsresultat, lagstiftning och de internationella konventioner den också är ålagd att följa. Svensk utbildningspolicy utifrån undertecknandet av internationella konventioner och Agenda 2030 baseras på inkluderande utbildning som princip i en demokratisk samhällsuppbyggnad. Det inrättade statsbidraget motverkar detta.
Myndigheten tydliggör inte i utlysningen av statsbidraget de långsiktiga konsekvenser för ingreppet som kommer göras i många unga människors liv genom en segregerad skolgång liknande tidigare obs-klasser. Målgruppen är brett definierad och därför uppfylls exempelvis statsbidragets kriterier av de 16 000 årskursnio-elever som inte uppnådde gymnasiebehörighet. Kommer huvudmännen framöver begränsa segregerad skolgång till en liten grupp elever med mycket stora behov eller symboliskt se ”lösningen” som statligt rekommenderad för en större elevgrupp? Får elever en reell valsituation eller tvingas de till en skolplacering?
SPSM informerar i sin replik om fler detaljer i uppföljningsprocessen än vad utlysningen visade. Fortsatt problematiskt är att uppföljning sker först ett år efter utbetalat bidrag.
Problematiskt är också att repliken visar avsaknad av krav på personalens kompetens sett till rådande lärarbrist. Forskning har visat att såväl obehörig personal och personer utan specialpedagogisk kompetens ofta undervisar i segregerade grupper. Men elever i behov av särskilt stöd behöver mycket kvalificerad och kompetent personal för god undervisning i alla ämnen.
Statsbidraget är baserat på politisk ideologi, bygger inte på vetenskaplig grund och är symboliskt problematiskt då det kan motverka utveckling av inkluderande lärmiljöer utifrån elevers olika förutsättningar, behov och önskemål. Den utvecklingen är särskilt oroande i en tid av eskalerande segregation och besparingar i svensk skola.
Gunnlaugur Magnússon, Docent i pedagogik, Uppsala universitet
Johan Malmqvist, Professor i pedagogik, Linnéuniversitetet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
