Oviljan att förbättra pensionssystemet visar högerns rätta ansikte.
Moderaterna och de andra partierna i Tidösamarbetet vet precis vad som behövs för att komma åt lejonparten av problemen med vårt nuvarande pensionssystem. Lösningarna skulle öka incitamenten att arbeta, minska bidragen och ge högre pensioner. Att de ändå väljer att inte agera visar deras rätta ansikte: marknadslösningar, jobbincitament och bidragsminskningar är bara bra om de skär i våra gemensamma, offentliga, lösningar. Är resultatet istället att det gemensamma stärks och tilltron till gemensamma lösningar ökar, då är marknaden och floskler som ”löna sig att arbeta” eller ”minskat bidragsberoende” inte mycket värt.
Förslagen skulle öka incitamenten att arbeta, minska bidragsdelen och dessutom ge högre pensioner
Den tidigare socialdemokratiska statsministern Göran Persson uttalade sig 2017 i Agenda om det svenska pensionssystemet.
”Jag brukar säga att vi har världens bästa pensionssystem med det lilla felet att det ger för låga pensioner.”
Det är en träffande beskrivning av ett bra men samtidigt dåligt pensionssystem.
Det som är bra med det svenska systemet är att det är långsiktigt hållbart och i grunden ganska enkelt. Det är ett individuellt avgiftsbaserat system som bygger på livsinkomstprincipen, där man betalar in till sin framtida pension varje gång man får en pensionsgrundande inkomst (till exempel lön, a-kassa, sjuk- och föräldrapenning). Varje gång du får lön sparas 17,21 procent av lönen till en framtida pension. När du sedermera går i pension har du en stor pott pengar som ska räcka fram tills dagen du inte längre lever. Ju lägre din pension förväntas vara, desto lägre blir pensionen (eftersom den ska räcka under en längre period).
Problemet är att de 17,21 procent som du sparar inte räcker särskilt långt. Ofta blir pensionen från pensionssystemet bara runt 45 procent av den lön man hade i slutet av arbetslivet. Det var också en av orsakerna till att pensionsåldern höjdes med två år för ett antal år sedan, utan det hade pensionerna blivit ännu lägre.
Det finns dock ett annat sätt att höja pensionerna än att bara arbeta längre, nämligen att höja sparandet. Med 20 procent i pensionsavgift skulle pensionerna öka med drygt 15 procent, och om man därtill inför en gas, motsvarande den broms som idag finns, kan pensionerna öka ännu mer.
Förslagen skulle öka incitamenten att arbeta, minska bidragsdelen och dessutom ge högre pensioner. Varför är då inte högern med på de förslagen? Sannolikt av två orsaker, dels vill man ha en så liten välfärdsstat som möjligt, och dels vill man inte att människor ska vara nöjda med de gemensamma lösningarna.
För när konsekvensen blir att pensionerna inte räcker till, då uppstår två saker som högerorienterade människor verkligen älskar. Missnöje mot det gemensamma systemet och ett beroende av tilläggsbidrag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
