Under SVT:s jobbdebatt påstod arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) en rad märkligheter. LO-utredaren Emil Johansson reder ut varför Svantessons påståenden om rätten till heltid är problematiska.
I SVT:s jobbdebatt sades många saker, säkert från båda sidor, som borde granskas i sömmarna. Jag reagerade på flera helt orimliga kommentarer från arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).
Ett av de påståenden som borde klaras ut handlar om rätten till heltid. Under debatten diskuterades den rådande deltidsnormen i kommunal sektor och lönerna i kvinnodominerade branscher.
Arbetsmarknadsministern lät här meddela att det trots upprepade löften från Socialdemokraterna inte har införts i alla kommuner där S styr. Hon har rätt i sak, många kommuner oberoende majoritet, har ännu inte infört rätt till heltid eller annan liknande reform.
Det ministern inte berättar är att liknande löften har kommit från både statsminister Fredrik Reinfeldt och Moderaternas partisekreterare Kent Persson. Svantesson missar dessutom att berätta att av de 72 kommuner som hösten 2012 hade beslutat om heltid styrdes 59 (81,9 %) av dem av Socialdemokraterna vid tidpunkten för beslutet (undersökningen deltog 203 av 290 kommuner, bortfallet var lika stort i båda blocken). Av de 72 kommunerna så var det 52 stycken som hade implementerat beslutet, av dessa styrdes 45 stycken (86,5 %) av (S) vid implementeringsstarten. Rätt till heltid är därmed en i huvudsakligen socialdemokratisk driven reform.
Om vi sedan studerar effekterna av heltidsreformen ser vi även där politiska skillnader. I nationalekonomen Niklas Blomqvist studier av hur stor andel av personalen som faktiskt går upp i arbetstid framkommer det att ungefär tio procent av de deltidsarbetande kvinnorna går upp i heltid efter reformens införande.
När vi studerar det i detalj är skillnaden mellan S-styrda (renodlad vänster eller blocköverskridande) majoriteter och högerstyrda majoriteter tydliga. I Stockholms län är ökningen av andel heltidsanställda bland högerkommuner 2,2 procentenheter medan det i vänsterstyrda är 4,9 procentenheter och blocköverskridande (alla är S-styrda) 5,7 procentenheter. Dessutom framkommer det i en tidigare rapport från LO-distriktet i Stockholms län att kommunerna med införd heltidsreform har en lägre andel visstidsanställda, särskilt i S-styrda sådana.
Så vad säger detta? Jo, arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson har rätt i att det i socialdemokratiska kommuner också saknas satsningar på heltider. Det har Stefan Löfven och hans parti lovat ändring på genom att vid ett maktskifte i SKL teckna ett nationellt kollektivavtal byggt på en heltidsnorm.
Men statistiken säger framförallt att det i Moderatledda kommuner nästintill helt saknas intresse för att föra en jämställd personalpolitik. Att ansvarig minister i detta läge väljer att fokusera på vad (S) inte gör, snarare än att komma med förslag på vad (M) vill göra, är därför inte bara missvisande utan snarare ett tecken på ointresse för frågan.
Med detta sagt, för att få upp sysselsättningsgraden bland kvinnor i kommunal sektor räcker det inte att fokusera på heltidsnormen. Utan tydliga satsningar satsningar på arbetsmiljö, anställningsformer, inflytande och personalens hälsa kommer andelen heltidsarbetande öka i betydligt lägre grad än vad förhoppningen är.
Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
