Regeringen måste satsa på yrkeshögskolorna i kommande budgetar och ge fler möjlighet att få en yrkesutbildning, skriver Emilia Bjuggren, arbetsmarknads-och idrottsborgarråd i Stockholm.
Alliansens idé om att fler kommer in på arbetsmarknaden om man ökar utsattheten för de arbetslösa har visat sig inte fungera. Det är naivt att tro att vi genom försämrade villkor och ökad osäkerhet både för den som söker och den som har ett jobb ska kunna förbättra matchningen på arbetsmarknaden.
I stället är det hög tid att genom utbildning eller annan kompetensutveckling rusta de personer som i dag står utanför arbetsmarknaden med den utbildning och kompetens som efterfrågas.
Stockholms ekonomi visar tecken på återhämtning. Fler nya arbetstillfällen anmäldes i slutet av 2014 än året innan, varav en stor andel inom vård och omsorg. Arbetsmarknadens struktur ställer dock höga krav på utbildningsnivå bland de arbetssökande. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn står för närmare 60 procent av stadens arbetsmarknad.
Stockholm växer och samtidigt uppger företrädare för stadens näringsliv nu att de har svårt att rekrytera personal. Samtidigt har arbetslösheten i vissa delar av staden vuxit under Alliansens tid och bitit sig fast på en oacceptabelt hög nivå. Därför tar den nya Stadshusmajoriteten nu de första stegen på vägen mot en ny policy för kompetensförsörjning och livslångt lärande i Stockholm.
Vi har i år lagt 50 miljoner kronor extra på vuxenutbildningen. Det kommer att ge närmare 3000 personer möjligheten till yrkesutbildningar och kompletterande kurser inom Komvux, utöver den vuxenutbildning som redan i dag bedrivs i staden. En särskild satsning görs på bristyrkesutbildningar med starkare koppling till näringslivet.
Ska Stockholm klara kompetensförsörjningen krävs det dock att regeringen öppnar upp för fler vägar till utbildning och jobb. Yrkeshögskolorna styrs av statliga regleringar och anslag. Hos Stockholms stads yrkeshögskola Frans Schartau går nio av tio studerande ut i anställning eller startar eget företag inom sex månader efter examen.
Trots att söktrycket bara ökar får endast en liten andel av utbildningarna godkänt och antalet platser har under en lång tid legat still. Stockholms yrkesinstitut förlorade nyligen fyra av sex utbildningar de ansökt om att anordna.
För att fler ska få chansen till branschinriktad utbildning är det av yttersta vikt att regeringen inför kommande budget inte släpper löftet att öka anslagen, satsa på fler YH-platser och permanenta framgångsrika utbildningar.
Förändringar i antagningsreglerna skulle också öppna upp så att fler kan komma i utbildning och arbete. Vi ser ett behov av en ny variant av 25:4 regeln där personer som saknar fullständig gymnasiekompetens men som har flera yrkesverksamma år bakom sig får möjlighet att söka in till yrkesutbildningar.
Det innebär inte en kursändring från att alla bör ha gymnasiekompetens eftersom vi vet att unga utan gymnasiebetyg har det allra svårast på arbetsmarknaden idag. Det bör snarare ses som ytterligare en möjlighet för vuxna människor att ta sig in i utbildning och sedan ut på arbetsmarknaden.
Många talar om bättre och snabbare validering av tidigare erfarenheter, särskilt för personer med utländska meriter, men få kommer med konkreta förslag på hur det skall göras. Jag för gärna dialog med regeringen så att vi kan komma framåt i frågan. Att öppna upp fler vägar till jobb och utbildning ser jag som nödvändigt för att säkra kompetensförsörjningen, ta tillvara på den kunskap som kommer hit och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.
Den socialdemokratiska arbetslinjen har aldrig gått ut på att misstänkliggöra arbetssökande och svartmåla dem som lata, utan på reformer för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetstillfällen, på livslångt lärande och på stöd till omställning.
Emilia Bjuggren (S), arbetsmarknads-och idrottsborgarråd
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
