Söndagskrönika Skillnaden mellan hur arbetare och tjänstemän kan påverka sin arbetssituation verkar större än någonsin. Och den tycks ha ökat under pandemin. I förlängningen kan det leda till kompensationskrav.
Våren 2020 var mantrat från Folkhälsomyndigheten att alla som kunde skulle jobba hemifrån. Och de som kunde gjorde som de blev uppmanade. Snart upptäckte hemmajobbarna att det fanns många fördelar. Förutom den minskade risken för att bli smittad på eller till och från jobbet blev till exempel livet smidigare för barnfamiljerna. Hämtningar och lämningar till förskola eller skola gick lättare och utan lika mycket stress.
Huvudsakligen var det personer med någon form av tjänstemannajobb som kunde arbeta hemifrån. Personer med arbetaryrken hade inte samma möjlighet. Deras arbetsuppgifter utförs på plats och var oftast omöjliga att förflytta till hemmaplan.
LO:s årliga jämställdhetsbarometer som presenterades för några veckor sedan tydliggjorde de här skillnaderna mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Arbetstider och barnomsorg går inte ihop för arbetarna, enligt rapporten – och värst är det för kvinnor. En förklaring är att betydligt färre arbetare än tjänstemän har arbeten som utförs under traditionell kontorstid. I arbetaryrken jobbar mer än hälften av kvinnorna och var fjärde man inte kontorstid. Jobben utförs på kvällar, nätter, tidiga morgnar och helger.
Frågan är vad de här olikheterna mellan tjänstemän och arbetare kan leda till
Och de är omöjliga att utföra hemifrån.
För barnfamiljer uppstår då problemet med att hitta alternativ barnpassning eftersom barnomsorg oftast erbjuds under kontorstid. Lösningen för många i arbetaryrken blir att jobba mindre, alltså deltid. Nästan hälften av kvinnor i LO-yrken jobbar deltid, medan samma sak gäller för 16 procent av männen. Bland tjänstemän är det betydligt färre, en fjärdedel av kvinnorna och var tionde av männen.
För att minska skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän, måste barnomsorgen vara öppen när alla föräldrarna arbetar, enligt LO. Ett annat krav är att föräldraförsäkringen ändras och ytterligare ett krav är rätt till heltid. Problemet med rätten till heltid är dock komplext. Även om heltid införs i till exempel äldreomsorgen är det många som ändå går ner till deltid eftersom de inte orkar arbeta heltid. Arbetsvillkor och arbetstider är för tuffa. Många inom äldre omsorgen är oroliga för att inte orka jobba fram till pensionsåldern.
Att tjänstemän har flexiblare arbetsvillkor jämfört med arbetare är inte någon nyhet. Men under pandemin har skillnaderna blivit tydligare. Och de som kunde och skulle jobba hemma under covid har dessutom fortsatt med det – åtminstone delvis. Det verkar också som att arbetsgivarna är med på vagnen och vill visa välvillig flexibilitet. En del arbetsgivare har också insett fördelarna med att delar av arbetsstyrkan arbetar hemifrån. Kontorsytan kan krympas och därmed blir dyra hyreskostnader lägre. Win-win alltså.
Frågan är vad de här olikheterna mellan tjänstemän och arbetare kan leda till. LO kräver reformer inom välfärds- och familjepolitik. Men hur ser en reform ut som möjliggör för fler arbetare att få ett mer flexibelt arbetsliv?
Häromdagen stod det klart att frågan om kortare arbetstid kan dyka upp som flexibilitetsalternativ. I onsdags gick ombuden på Kommunals kongress emot sin förbundsledning och röstade för att förbundet ska verka för 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön.
Det är visserligen inte första gången. Av och till har krav om införandet av kortare arbetstid via lag förts fram och diskuterats – men alltid fallit eftersom det anses för dyrt. Samtidigt har enskilda arbetsplatser testat arbetstidsförkortning. Försöken har alltid ansetts lyckade. Personalen mår bättre och sjukfrånvaron har minskat. Men försöken har alltid varit tillfälliga.
Hur Kommunals ledning hanterar kongressbeslutet återstår att se. Men att kongressen gick emot ledningen visar att det finns ett sug efter mer radikala åtgärder för att förbättra villkoren i arbetslivet – också för arbetare.
Anna Danielsson Öberg, är journalist och författare med många års erfarenhet av arbetsmarknadsbevakning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
