»En hållbar fred kräver kvinnors medverkan«

I en värld där krig och konflikter blir fler och fler behövs en feministisk utrikespolitik mer än någonsin, skriver Brinda Gangopadhya Lundmark som tar sin masterexamen i statskunskap och säkerhetsstudier vid King’s College London.

Med Sveriges roll i säkerhetsrådet under 2017 är det dags att sätta feministisk utrikespolitik på den internationella agendan. En uppgift för den feministiska regeringen blir att försöka stärka kvinnornas deltagande i Syriens framtida fredsprocess. Ett arbete som måste börja redan nu.

I år går kriget i Syrien in på sitt sjätte år. Fortfarande tycks världssamfundet stå handfallna inför den stora utmaningen att hitta lösningar för hållbar fred och ett slut på den alltmer komplexa konflikten. Samtidigt varnar konfliktforskare för att det blir allt svårare att nå fredsavtal i konflikter där många aktörer är inblandade.

Men en sak vet vi säkert: för att skapa hållbar fred måste vi fokusera på vikten av att i konfliktförebyggande och fredsarbete inkludera kvinnor och låta ett genusperspektiv ta större utrymme än det traditionellt sett fått.

Feministiska frågor har kanske aldrig varit så viktiga som nu.

Här spelar Sveriges feministiska utrikespolitik en nyckelroll genom att lyfta frågor om kvinnors deltagande i fredsprocesser. Feministiska frågor som kanske aldrig varit så viktiga som nu när antifeministiska vindar tycks blåsa starkare globalt sett med Donald Trumps återinförande av Global Gag Rule och Rysslands avkriminaliserande av våld i hemmet. En plats i säkerhetsrådet erbjuder möjligheten att agera motpol mot dessa krafter och sätta feminism högt på agendan i internationell politik, inte minst vad gäller konflikten i Syrien.

Den humanitära situationen i Syrien förvärras dagligen. Sedan upproren 2011 har omvärlden bevittnat det oerhörda lidandet inifrån Syrien och sett hur konflikten stegvis trappats upp. Att Syriens kvinnor hör till några av världens mest utsatta är det ingen tvekan om. Här kan Sverige agera genom att arbeta för att stärka krafterna som verkar för fredliga lösningar och kräva kvinnligt deltagande i framtida fredsförhandlingar.

Det handlar konkret om att arbeta på många plan samtidigt. Att verka för kvinnligt deltagande i fredsförhandlingar, adressera redan existerande ojämlikheter och könsmaktsordning som är avgörande för vilka ekonomiska möjligheter kvinnor har under själva konflikten eller att analysera kvinnors roll i migrationsprocesser.

SIDAs strategi för Syrienkrisen, som bland annat fokuserar på att stärka kvinnligt inflytande, är ett sådant exempel. En feministisk utrikespolitik kan arbeta preventivt genom att stärka feministiska organisationer i närliggande länder som Jordanien och Libanon som arbetar kapacitetsbyggande för att syriska kvinnor kan få en avgörande roll i en framtida fredsprocess.

Idag vi vet att kvinnor idag drabbas oproportionerligt hårt under krig. Forskning visar på vikten att inkludera kvinnor i fredsförhandlingar för att skapa mer representativa, inkluderande och inte minst effektiva processer. Trots det utesluts kvinnor än idag i fredsprocesser i stort. Statistik visar att bara 8 procent av FNs fredsförhandlare under de senaste 20 åren har varit kvinnor. Hur kommer det att se ut i framtida förhandlingar kring Syrien?

I en värld där krig och konflikter bara blir fler och inte färre behövs feministisk utrikespolitik mer än någonsin. Det är dags att gå från ord till handling och aktivt arbeta för att stärka kvinnligt inflytande och deltagande i Syrien nu. Det rådande politiska klimatet manar till att Sverige ännu tydligare står upp för kvinnors aktiva deltagande i beslut och fredsprocesser. Sveriges plats i säkerhetsrådet 2017 uppmanar till handling.

Brinda Gangopadhya Lundmark studerar statskunskap och säkerhetsstudier vid King’s College London. Hon har även en kandidatexamen i internationell politik från School of Oriental and African Studies (SOAS) vid University of London.