Hur går det för Fredrik Reinfeldts regering? Vi kan ju ta den gångna veckan som exempel.
Det börjar i tisdags med presentationen av "medborgarnas egen polischef", för det lovade Reinfeldt i sitt jultal. Men efter sex månaders intensiv tankeverksamhet blir det ingen av dem som sökt: vare sig hästskötaren, skolvaktmästaren eller den 80-årige pensionären. Det blir den polis som redan har jobbet som vikarie. Är det så här den uppreklamerade nya utnämningspolitiken ska se ut?
Nu blir det onsdag morgon och Svenska Dagbladet Näringslivs rubrik är "Odells nya härva". Trots stöd av en armé av inhyrda, svindyra konsulter och jurister har finansmarknadsministern lyckats missa att Vin & Sprit äger 10 procent av ett amerikanskt bolag, som nu stämt staten. Affären med fransmännen, som sagts vara så bra, kan bli betydligt sämre.
Den här dagen är det också partiledaröverläggningar, där Mona Sahlin pressar på Reinfeldt för att regeringen ska ta upp lönedumpningen på nästa toppmöte. Om Tyskland och Holland driver på för nya direktiv, kan Sverige då vara tyst? Reinfeldt talar i TV om vikten av ett "nationellt ansvarstagande", men han flackar med blicken, för han ser sin plan gå upp i rök, planen om att spela rollen som statsman under Sveriges ordförandeår.
Torsdagen gryr. Vanstyret av ett av moderaternas kärnområden, försvaret, visas nu upp för hela folket. Regeringen har misslyckats att greppa frågan, trots att en försvarsminister – hittills – fått respass. Hur kommer m-väljarna att reagera om Reinfeldt snart får avskeda en ÖB, som säger att landet inte kan försvaras?
Samma dag överlämnas utredningen om obligatorisk a-kassa. De moderata strategerna har redan sagt sitt: Vi kan ju för böveln inte lägga en skatt på 5000 kr på folk valåret 2010! Arbetsmarknadsminister Littorin skrattar lite mindre än vanligt, för ännu ett av vallöftena hamnar därmed i praktiken i papperskorgen.
Som om det inte räckte med detta, så underkänner gräddan av landets ekonomer i Finanspolitiska rådet hur regeringen hanterat ett annat vallöfte, fastighetsskatten. Underkänt av ekonomerna får också själva grundbulten i jobbpolitiken, höjningen av a-kasseavgifterna.
Detta var inte Svarta Veckan. Det var tre vanliga dagar i regeringen Reinfeldts liv. Det som såg ut att vara en i sak väl förberedd regering, visar sig vara ganska handfallen, när det som skulle bli på ett visst vis inte blir så, och den före valet så munvige Reinfeldt, är idag mer tungfotad och tvekande. Så det blir nog fler sådana här veckor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
