Alla länder utom ett röstade för stödet, men det finns en risk att fler drar sig ur när kriget blir långvarigt.
EU-toppmötet bjöd på en god och en usel nyhet.
Den goda var att EU beslutade om att öppna för att Ukraina kan bli medlem i unionen. Det kommer förstås ta tid, och så länge kriget pågår är det rimligen svårt. Men det visar för Putin att EU inte accepterar hans försök att ta kontroll över Ukraina.
Den dåliga nyheten var förstås att Ungern blockerar EU:s nya stödpaket till Ukraina. Ett paket på hela 500 miljarder euro.
Estland har sedan tidigare gett en procent av sin bruttonationalinkomst
Just nu är det ingen kris. Ukraina har pengar så det räcker en bit in på nästa år. Men det visar att Ungern intar en dyster särställning inom EU. Att president Orbán står tillräckligt nära Putin för att vilja blockera ett stöd som alla andra länder inom unionen betraktar som helt avgörande för att den europeiska säkerhetsordningen inte helt ska krackelera.
Någon avgörande kris för stödet till Ukraina är det nu inte.
De 26 andra EU-länderna kan gå samman på egen hand och kommer väl att göra det också, om Orbáns finger blir kvar på vetoknappen även in på nästa år.
Men Orbáns sviktande stöd kan också vara ett förebud om att fler länder blir allt mer tveksamma att stötta Ukraina. Kriget har kört fast och Putin misstänker nog att han bara behöver ha tålamod.
För länder som Sverige och andra som anser att stödet till Ukraina måste fortsätta kan det i framtiden handla om att bilda en inre kärna inom EU.
De baltiska staterna kommer förstås vara självklara i en sådan grupp av länder. De har egna erfarenheter av rysk ockupation och har länge varnat för Putins upprustning och allt tydligare imperialistiska ambitioner.
Estland har sedan tidigare gett en procent av sin bruttonationalinkomst i stöd till Ukraina. Det är alltså en större andel än Sverige ger i hela sitt bistånd till andra länder (i dag omkring 0,88 procent). Och i veckan beslutade Estland om ytterligare ett stödpaket på drygt en miljard.
Det har snart gått två år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Redan vid krigsutbrottet varnade många för att kriget skulle bli långvarigt. Det har det också blivit. Men av allt att döma har det inte minskat motståndsviljan i Ukraina.
Det måste vara en första utgångspunkt för alla diskussioner om stödet från andra länder. Och just därför var det första EU-beslutet, att öppna för medlemskap, så välkommet. Det visar att EU erkänner Ukrainas rätt att välja sin egen framtid.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
