Ledare En kris gynnar sittande regering brukar det heta. Men coronautspel om rengöringsmedel tillsammans med våldshets i samband med Black Life Matters protesterna kan visa sig vara en krishantering för mycket för president Trump.
På lördag ska president Donald Trump hålla sitt valupptaktsmöte i Tulsa, Oklahoma. 20 000 deltagare ska packas ihop inomhus i en mässhall, i ett läge när publik fortfarande är förbjudet vid klassiska amerikanska inomhussporter.
Risken att deltagarna ska smittas av coronan är inte obetydlig. Tulsas hälsodirektör har därför vädjat om att mötet ska inställas. Så kommer inte att ske. Däremot ska deltagarna lova att inte stämma Trump och republikanerna om de skulle bli sjuka i Covid 19.
Det är en bild av att presidentens återval går före allting annat. Jennifer Rubin, konservativ krönikör i Washington Post, skrev häromdagen att detta visar Trumps totala förakt för amerikanernas hälsa. Att rösta bort honom kommer att rädda liv, menade hon.
Trumps motiv till att ändå hålla mötet i Tulsa är att han invaggar sig själv och sina medarbetare i föreställningen att pandemin nu är över. Men det är den inte, för smittspridningen ökar i de flesta delstater. USA har över 2 miljoner covidfall, idag totalt mer än 116 000 döda. Trots sådana skrämmande siffror lättar just nu många stater och städer i USA på restriktionerna.
Den alltför kaxiga sloganen Keep America Great har med tanke på de gigantiska arbetslöshetssiffrorna dämpats till Transition of Greatness.
Dr Anthony Fauci på den amerikanska smittskyddsmyndigheten – som inte längre sitter vid Trumps fötter – varnar för en andra våg. En rapport från University of Washington förutser att USA kommer att ha mer än 200 000 döda när vi kommer till oktober.
Experterna brukar säga att kriser gynnar sittande regering. Så kan det vara i Sverige. Men så är det inte i USA. President Trump ligger i opinionsmätningarna rejält efter Joe Biden, hans huvudmotståndare i presidentvalet. I TV-kanalen CNNs senaste undersökning var han 14 procentenheter efter.
Att han har en del att ta igen visar också mätningar av opinionen i fem så kallade svingstater, där väljarna är ovanligt rörliga. Där vann Trump 2016, men nu ligger han under i Pennsylvania, Wisconsin, Michigan, Florida och Arizona med tre till sju procentenheter. Den som får flest elektorsröster från dessa delstater kan slå en kandidat som får betydligt fler väljare. Det gjorde att Trump senast kunde vinna över Hillary Clinton.
Bidens övertag i svingstaterna – trots att han knappt synts till i valrörelsen – är en återspegling av att han försöker låta som han vill ena nationen, där Trump mest förmår söndra, nu senast i bråk med sina generaler. Det är inte oviktigt, för valrörelsen sker mot bakgrund av ett USA i upplösning.
I 25 dagar har de våldsamma protesterna mot polisbrutaliteten mot svarta pågått. Segregationen har skärpts av pandemin. Klyftorna är större nu än på 1920-talet. 28 miljoner amerikaner saknar sjukförsäkring. Pandemin drabbar svarta hårdare än vita, och dödstalen är större bland svarta. En halv miljon amerikaner är hemlösa. En tredjedel av befolkningen lever tidvis under fattigdomsgränsen. Utan matpaket skulle 54 miljoner amerikaner gå hungriga.
Mitt i denna mänskliga och politiska kris börjar Trumps valrörelse. Den alltför kaxiga sloganen Keep America Great har med tanke på de gigantiska arbetslöshetssiffrorna dämpats till Transition of Greatness. Syndabockar som Kina ska pekas ut. Smuts om Biden har förmodligen grävts fram. Ett steg tas mot en polisreform.
Rapporter från Trumps kärnanhängare tyder på fortsatt stor entusiasm. Men hur många väljare har Trump förlorat på allt det narcissistiska, bisarra, av typen att coronan var som en vanlig influensa och malariamedicin och rengöringsmedel skulle hjälpa mot pandemin? Och vem, Trump eller Biden, klarar att mobilisera de svarta väljarna?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
