debatt Ett ensidigt fokus på polisiära lösningar på de problem som finns i Järva driver samhället i fel riktning. Det skriver författare till en ny rapport utifrån enkätsvar från boende i området.
Har du upplevt att polisen utsatt dig för kränkande behandling eller använt oproportionerligt våld vid något tillfälle?
Denna typ av frågeställning återfinns sällan i trygghetsundersökningar. Det finns en stark tendens i samtiden att exklusivt begränsa frågor om trygghet till oro och utsatthet för kriminalitet och ordningsstörningar såsom klotter eller trasig belysning. Ett exempel är Stockholms stads trygghetsmätning (2020) som fokuserar på ”utsatthet för brott, upplevelser av ordningsstörningar och upplevelse av trygghet eller oro för att utsättas för olika typer av brott”.
Mot denna bakgrund har Folkets Husby, en medborgardriven mötesplats, genomfört en egen enkätundersökning i Järva. Fokus ligger på situationen i stadsdelarna Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista. Ansatsen har varit flerdimensionell i bemärkelsen att vi velat täcka in utsatthetens olika källor.
Bakgrunden är att Folkets Husby under hösten 2019 och våren 2020 genomförde djupintervjuer med föräldrar och unga vuxna kring välbefinnande och psykisk hälsa. En komplex bild av vad som präglar människors erfarenheter av otrygghet, oro och utsatthet framkom i dessa samtal. I takt med intervjuerna växte idén fram om att komplettera lägesbilden kvantitativt med hjälp av forskare. Frågorna som ligger till grund för vår enkätstudie utgår därmed från lokalt förankrade perspektiv och behov.
Av studiens 715 respondenter – vilket är ett relativt stort underlag – har 57 procent svarat att de utsatts för rasism och diskriminering under de senaste tolv månaderna. 53 procent upplever att samhället brister i att ta tillvara deras kompetens. 40 procent uppger att de känner återkommande oro eller ångest. Bland källorna till oro och otrygghet finns ekonomi, arbete, utbildning och bostad.
En annan central källa till oro i Järva är utsatthet för interpersonellt våld. 18 procent uppgett att de utsatts för brott i form av fysiskt våld eller hot om våld de senaste tolv månaderna. Utsatthet för brott i Järvaområdet sträcker sig emellertid betydligt längre än till den individuella erfarenheten. På frågan huruvida man känt någon i sitt bostadsområde som har mist sitt liv genom dödligt våld svarar 20 procent att de känt en person och 35 procent uppger att de känt flera.
Det dödliga våldet som andra kanske kommer i kontakt med via nyhetsrapportering utgör alltså för en majoritet av våra respondenter inget exceptionellt fenomen, utan är ett närvarande kollektivt trauma.
Vår tolkning är att den repressiva utvecklingen behöver brytas.
Kriminalitet är utan tvekan en begränsande faktor för ett betydande segment av befolkningen i Järva och det ligger nära till hands att kräva krafttag från politiker och andra makthavare. Illavarslande är därför det låga förtroendet för polisens verksamhet. 75 procent av dem som besvarat vår enkät ställer sig kritiska till denna myndighets arbete i det egna bostadsområdet. Värderingen av ordningsvakter och väktares arbete i den egna stadsdelen ser likartad ut i vår undersökning.
Dessa resultat tror vi är viktigt att tyda i relation till de återkommande kontroller som genomförs av ordningsmaktens olika representanter. I relation till polisen uppger 12 procent att de blivit stoppade och kontrollerade en gång de senaste tolv månaderna. 16 procent uppger att detta har skett mellan två och fem gånger under denna tidsperiod, 5 procent att det har skett mellan sex och tio gånger och 11 procent uppger att det har skett fler än tio gånger.Ungefär lika många som blivit stoppade och kontrollerade uppger också att de upplevt att polisen utsatt dem för kränkande behandling eller använtoproportionerligt våld vid något tillfälle: totalt 45 procent. Av männen delar 62 procent denna upplevelse.
Hur ska detta tolkas? Ur ett demokratiperspektiv är siffrorna alarmerande. Vår tolkning är att den repressiva utvecklingen behöver brytas. Ett ensidigt fokus på polisiära lösningar på många av de samhälleliga problem som finns i Järva driver samhället i fel riktning.
Under sommarmånaderna 2020 mobiliserade Black Lives Matter-rörelsen många, inte minst ungdomar, från Järva. Krav framfördes kring att ordningsmakten måste upphöra med trakasserier, övervåld samt med praktiker som bygger på kollektivt misstänkliggörande. Vår rapport illustrerar kvantitativt att vittnesmål om rasprofilering inte utgör ett undantag, utan är något som behöver tas på allvar. Vad är konsekvenserna, både de psykologiska men också samhälleliga, när unga personer blir stämplade som kriminella, samtidigt som de behöver leva med ständig krisberedskap?
För att komma till rätta med problem med utsatthet, oro och otrygghet behöver polisen bli bättre på sin kärnuppgift: att lösa brott. Det är Järvas invånare som är oskyddade från det våld som leder till allt för mångas förtidiga död, inte minst unga mäns. Med vår rapport vill vi samtidigt betona nödvändigheten att bryta upp med den idag dominerande föreställningen om utsatthet, oro och otrygghet. Dessa är frågor som behöver förstås i relation till ett bredare spektrum av problemområden än kriminalitet.
Kan du köpa den mat som du behöver utan att begränsas av din ekonomi när du går in i en mataffär? Har möjlighet att förverkliga dina framtidsdrömmar? Har du blivit utsatt för rasism och diskriminering under de senaste tolv månaderna? Endast genom att utforska otrygghet och oro i relation till olika sfärer i livet kan förståelsen för utsatthet fördjupas – och därmed rätt åtgärder formuleras för att vända utvecklingen.
I sammanhanget är det viktigt att betona att vår undersökning inte fångar ett representativt urval av Järvabor. Enkätsvar har samlats in på två sätt. Under tre veckor rekryterade tio sommarjobbare respondenter till studien i offentliga utrymmen i Järva. Dessutom har enkäten besvaras digitalt, efter att ha spridits via Folkets Husbys sociala medier. Givet insamlingsstrategin bör utfallet från enkätundersökningen tolkas med varsamhet. Samtidigt fångas erfarenheter och åsikter fångas bland ett relativt stort utsnitt av befolkningen i Järva – inte minst unga som traditionella trygghetsundersökningar har svårt att nå. Bland respondenterna i vår studie är 66 procent i åldersgruppen 15-26 år. Denna aspekt gör undersökningen än mer relevant att ta del av då dessa unga vuxna kommer forma morgondagens Sverige.
Hedvig Wiezell, verksamhetschef Folkets Husby
Leandro Schclarek Mulinari, lektor i kriminologi, Örebro universitet
Sima Wolgast, lektor i psykologi, Lunds universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
