ledare Centern och Liberalerna har lyft förslag som innebär att kommunerna ska välja privat skola åt sina medborgare. Ett enormt systemskifte.
Sedan den så kallade likvärdighetsutredningen presenterades i april 2020 har skoldebatten svängt ordentligt. Att peka på den orättvist lutande spelplanen är inte längre ett vänstergrepp utan åsikten delas av en rad opinionsbildare och ledarsidor också på den borgerliga sidan.
En av de centrala frågorna i debatten rör förslaget om sänkt ersättning till fristående skolor eftersom kommunerna har ett större ansvar. Frågan handlar varken om skolplikt eller administration, vilket är vanliga missuppfattningar i debatten, utan om det som kommit att kallas kommunernas utbudsansvar. Det innebär att kommuner är tvingade att ordna skolplats till alla barn och att skolplatsen ska finnas inom rimligt avstånd till hemmet.
Om förslagen blir verklighet kommer kommunerna att kunna köpa sig fria från att planera för framtida skolor.
Det här gör att kommunernas kostnader blir högre än friskolornas. En friskola kan etablera sig där det finns ett stabilt och stort elevunderlag i närområdet. Kommunen måste ordna skola också i glesbefolkade delar av kommunen. En friskola kan vänta tills de kan fylla en ny klass innan de utvidgar verksamheten. Den kommunala skolan måste starta en ny klass redan när det krävs för bara ett fåtal elever. En friskola kan stänga när elevunderlaget inte längre är lönsamt, kommunen måste ordna skolplats tills den sista eleven flyttat.
Inför Centerpartiets stämma fanns en stark opinion för att ändra på dagens system och bland annat sänka ersättningen till fristående skolor i enlighet med likvärdighetsutredningens förslag. Partiledningen lyckades dock få igenom sin linje och förslagen om sänkt ersättning till fristående skolor röstades ned. Istället vill Centerpartiet nu att ansvaret för att ordna skolplats till alla barn breddas till fristående skolor.
Även i Liberalerna finns en stark opinion för att differentiera ersättningen.
”Skolpengen måste ses över så att den bättre återspeglar kommunens mer omfattande åtagande”, skrev partiets tre tyngsta skolpolitiker, kommunalråden i Stockholm, Göteborg och Malmö, i en debattartikel för snart ett år sedan. I helgen kom motdraget från Liberalernas ledning, och likheten med Centerpartiets linje är slående: Istället för sänkt ersättning ska friskolorna få betalt för att ha beredskap att ta emot fler elever.
Både Centerns och Liberalernas förslag innebär att kommuner ska kunna placera barn i fristående skolor om det inte finns plats i de kommunala. Friskolorna ska alltså vara med och dela på ansvaret när behovet av skolplatser ökar. Tanken om ett sådant delat ansvar har luftas förr. Både moderata politiker och friskolekoncernen Academedia som har talat om delat ansvar eller att friskolor kan avlasta kommuner. Det är en försåtlig argumentation med långtgående konsekvenser.
Friskolereformen handlade om att medborgaren själv skulle få välja. Att makt skulle flyttas från politiker till föräldrar. Om lagen ändras så att kommuner kan anvisa barn till fristående skolor är den tanken slängd på soptippen.
Istället för att föräldern väljer friskola åt sina barn blir det kommunpolitiker som väljer privat utförare åt sina medborgare.
I debatten har de absurda konsekvenserna av detta redan påpekats, exempelvis risken att utan att själv ha valt det få sitt barn placerat i en religiös skola med fotbollsprofil, eller på en skola med undervisning på annat språk. Konsekvenserna är emellertid större än så.
Om Centerns och Liberalernas förslag blir verklighet kommer kommunerna att kunna köpa sig fria från ansvaret för att planera för framtida skolor. Det kommer räcka med att betala friskolor för att ha beredskap för nya elever. I kommuner med högermajoritet öppnar det för en fullskalig privatisering av grundskolan. Skolan som samhällelig infrastruktur är då ett minne blott.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
