En simresa genom Stockholm

Krönika Varje simhall har sin karaktär, identitet och speciella gemenskap. Dessa bad utgör en del av samhällsväven och att besöka dem är ett bra sätt att lära känna en stad, skriver Veronica Hejdelind som simmat sig igenom Paris, London, Helsingfors – och nu Stockholm.

Hon har precis kommit upp ur poolen. Vi hälsar och uttrycker beundran för hennes badmössa. Den är gammaldags pösig, vit med svarta prickar och en liten svart rosett längs fram.

– Den har jag precis köpt, på den där danska butiken, fnissar hon nöjt. Hon är i 70-årsåldern och bryter på finlandssvenska. Hon berättar att hon går hit varje vecka för att göra sin vattengymnastik i den varma undervisningsbassängen, vilken hon så här tidigt på morgonen – klockan är inte ens åtta – får ha helt för sig själv.

– Det är skönt att kunna fortsätta med sina rutiner i dessa tider, tillägger hon.

Vi, min simkompis Ulrika och jag, nickar instämmande. Vi sitter invid äventyrspoolen i Husbybadet och äter frukost som vi nyss varit och köpt på ICA. En bit bort, under en gul dinosauries glada uppsyn, kör en grupp morgonyoga. Det här är en oväntat lyckad avslutning på vårens projekt att besöka Stockholms stads samtliga simhallar.

Vår simresa genom Stockholm är en slags hemestervariant på de internationella simresor vi gjort genom åren. Vi har simmat oss igenom Paris, London, Helsingfors, Island och Skånes kallbad – bland annat. Vi vet att varje simhall har sin karaktär, identitet och speciella gemenskap. Den speglar på ett bra sätt stadsdelen den ligger i med sin arkitektur, regler och normer och inte minst genom de som badar där. Dessa kvartersbad utgör en del av samhällsväven och att besöka dom är ett bra sätt att lära känna en stad.

Ur ett samhällsperspektiv är det primära syftet med en simhall är att säkra simkunnigheten och bidra till ökad folkhälsa, men samhällsvärdet går långt över det.

Så vad har simresan lärt oss om Stockholm? En erfarenhet är att man blir glad av bra arkitektur – simhallarna i Tensta, Farsta och bassängerna i Husbybadet och Sandsborg är riktiga pärlor liksom det nyrenoverande GIH-badet. De kommunala baden är alla uppförda under andra hälften av 1900-talet, då välfärdssamhällets växte fram. Simhallarna är funktionella och har ett standardutförande med en 25-metersbassäng med sex banor, en mindre och varmare undervisningsbassäng och en lekbassäng för de minsta. Samtliga ligger i nära anslutning till tunnelbanan och annan service. Det är bra stadsplanerat.

Ur ett samhällsperspektiv är det primära syftet med en simhall är att säkra simkunnigheten och bidra till ökad folkhälsa hos medborgarna, men samhällsvärdet går långt över det – en simhall av god arkitektonisk kvalitet är identitetsskapande för området, bidrar till att skapa gemenskap och glädje – vilket är bra att påminna sig om när man läser om hisnande höga renoverings- och investeringskostnader.

Vi kan också konstatera att det är en briljant idé att placera offentlig konst i de här miljöerna. Förutom att det stärker badens identitet så ger det möjlighet till oväntade konstupplevelser för alla. Några av våra favoriter är GIH-badets Uppåt väggarna– en relief i blått glas och betong som hänger över poolens ena kortsida, Tenstas Sim-sala-bim, som i sitt utförande inte har något med bad att göra men har en perfekt titel och mästerverket, Efter badet av Pye Engström – en folkbildande skulptur som även fungerar som soffa utanför entrén till Västertorpsbadet.

Förutom alla fina badupplevelser och intressanta möten med roliga och trevliga medsimmare och badhuspersonal så är erfarenheten av det segregerat Stockholm kanske det starkaste. Det är omöjligt att blunda för hur uppdelad staden är i klass och etnicitet när man reser runt. Men simhallarna är relativt jämnt fördelade över staden, vilket är positivt. Här möter samhället trots allt medborgarna och vi möter varandra.

Efter den finlandssvenska damen med badmössa, kommer badvakten i Husbybadet förbi och erbjuder sig att ta en bild av oss. Vi har nu brutit alla simhallens regler; vi äter matsäck poolside ombytta i vanliga kläder och vi fotograferar. Det är ett privilegium och ett undantag som vi antar bara är möjligt här i Husbybadet under pågående pandemi. Det är ett minne för livet.

Veronica Hejdelind är verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen

P. S.

Totalt driver Stockholms stad 14 simhallar, två av dom, Forsgrenska och Högdalens simhall, f.n. är stängda för renovering. Beckomberga simhall, stadens centrum handikappidrott, har vi valt att inte ta med då den p.g.a sin höga vattentemp inte lämpar sig för motionssim.

Vi började det här projektet innan Coronautbrottet och vi är glada att vi kunnat genomföra det. Vi uppmanas att visa omsorg för varandra, hålla avstånd i kön till kassan, bara använda var tredje skåp i omklädningsrummet och varannan dusch i duschrummet. Till simhallarna har vi cyklat eller åkt bil för att inte belasta kollektivtrafiken.