Ledare Samtidigt som allt fler elever mår psykiskt dåligt och vantrivs i skolan tvingas kommuner till stora nedskärningar av just den personal som ger extra hjälp och stöd. Att staten möter kommunernas larm med likgiltighet visar att regeringen accepterar att skolan krisar.
Allt färre barn och unga trivs i skolan. Fler än någonsin tidigare mår psykiskt dåligt. Särskilt gäller det flickor. Folkhälsomyndighetens undersökningar visar allt fler nedstämda, oroliga barn för varje år sedan 1985.
Som psykologen Siri Helle konstaterar i SVD (16 maj) är det »extrema siffror sett både över tid och jämfört med andra länder«. Trots att Socialstyrelsen rekommenderar samtal och terapi i första hand blir receptblocket ofta stressade specialistläkares huvudalternativ för barn med psykiska symptom. Sedan 2012 har antalet barn upp till 17 år som tar antidepressiv medicin ökat med anmärkningsvärda 190 procent.
Om Sverige sen lång tid har så många fler elever som mår psykiskt dåligt än övriga Norden måste regeringen fråga sig om det inte är något galet med den borgerliga skolpolitiken och dess marknadsskola.
Förra året tog närmare 25 000 flickor och ungefär hälften så många pojkar ut ett läkemedel mot depression. Siffror som ligger två – tre gånger högre än i övriga nordiska länder, skriver DN (17 maj). Sverige kritiseras av FN:s barnrättskommitté för att preparaten används så slentrianmässigt som förstahandsval, trots att långtidseffekterna är okända. Samtidigt får föräldrarna för lite information om alternativen, som ofta är mer effektiva för den med lindrig depression.
144 000 barn var i kontakt med BUP, ungdomspsykiatrin, även det en ökning. Som Susanne Nyström skriver i DN (6 maj) kan orsaken vara att många barn tvingas ta omvägen om BUP för att få hjälp i skolan.
Utvecklingen är dessvärre inte förvånande. »Stressen som ungdomarna upplever i dag på skolan är overklig. Jag kan inte säga att den fanns när vi gick i skolan«, säger skolkuratorn Anna Wielbass, som i SVD (16 maj) berättar om en »cancelkultur« där största boven bakom jämförelseångest och utstötning är mobiler och sociala medier.
Som Siri Helle framhåller måste skolan få in undervisning om psykisk hälsa på skolschemat för att lära elever hantera livets vanliga upp- och nedgångar och ge grundläggande kunskaper om vad som påverkar måendet.
I Norge finns rätten till en medicinfri psykiatrisk vård inskriven i den norska patient- och brukarrättighetslagen sedan 2010. Från förskoleklass och genom hela grundskolan ingår ämnet psykisk hälsa i undervisningen. Båda områden där Sverige ligger i den nordiska bottenligan och kan göra mycket mer.
Receptet borde även innehålla sådant som ett betygssystem som inte stänger dörrarna, en strategi mot destruktivt mobilanvändande, plats för rörelse och estetiska ämnen som får elever att må bra. Framförallt är det inte vettigt att skära ner mer i skolan. De värsta neddragningarna på 30 år slår hårdast mot barn som redan har det kämpigt och som nu blir av med speciallärare och elevassistenter som ger dem trygghet.
I tider av stora spänningar och oro i skolan, med hot och våld och där många utrikesfödda barn läser allt sämre är det dags att skjuta till resurser. Regeringen måste ta alla krislarm på allvar och ge de pengar som behövs, istället för att sänka skatten med 13 miljarder och vända ryggen till inför de skadliga nedskärningar som väntar. Det är ju detsamma som att säga att det är okej att fler barn mår dåligt. Tyvärr är borgerliga läroplaner mest inriktade på stress, tester och att kunskap ska gå att sälja på en marknad. Inte den trygghet som behövs för att lärare ska trivas och elever må bra.
Om Sverige sen lång tid har så många fler elever som mår psykiskt dåligt än övriga Norden måste regeringen fråga sig om det inte är något galet med den borgerliga skolpolitiken och dess marknadsskola. Något inga andra länder har.
Det är precis här vi formar Sveriges framtid. Om 10 – 20 år kommer ingen ihåg inflationen. Men de barn som drabbades av nedskärningarna kommer att ha sämre arbete och liv.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
