debatt Socialdemokraternas partikongress beslutade att Sverige tydligt ska stå upp för asylrätten. Det innebär att vi måste bygga den beredskap som krävs för ett ordnat flyktingmottagande i en osäker omvärld, skriver Rickard Olseke.
Enligt de politiska riktlinjerna som antogs av Socialdemokraternas partikongress den 3–7 november ska Sverige ”tydligt stå upp för asylrätten och aktivt verka för att andra länder gör detsamma”. I linje med detta konstaterar kongressen att ”varje medlemsstat i EU måste ta sin del av ansvaret för flyktingmottagandet på ett aktivt och solidariskt sätt”.
Rätten till asyl är en av EU:s grundläggande rättigheter. Samtidigt har vi det senaste året kunnat bevittna hur taggtråd har rullats ut och nya stängsel byggts längs EU:s yttre gräns – från Lettland och Litauen i norr till Grekland i söder. Så kallade pushbacks där asylsökande i strid med EU:s asylregler och internationell rätt hindras från att söka asyl i EU har rapporterats från flera medlemsstater. Situationen vid gränsen mellan Polen och Belarus har under hösten utvecklats till en humanitär katastrof.
Genom att utmåla asylsökande som ett hot har EU gjort sig beroende av auktoritära regimer
Efter brandkatastrofen i flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos för drygt ett år sedan konstaterade Luxemburgs utrikes- och migrationsminister Jean Asselborn, med referens till Österrikes numera korruptionsanklagade före detta förbundskansler Sebastian Kurz, att ”hela Europa lurades av Kurz insisterande på att allt vi behövde göra för att lösa flyktingproblemet var att stänga gränserna”. Kort därefter lanserade EU-kommissionen den så kallade migrations- och asylpakten, men trots ett års förhandlingar kvarstår förtroendegapet och avståndet mellan medlemsstaterna i centrala frågor.
Den fortsatta ”hålla gränsen”-politiken har ett högt pris, inte bara för de män, kvinnor och barn som drabbas – genom att utmåla asylsökande som ett hot har EU gjort sig beroende av auktoritära regimer. I stället för att spela länder som Turkiet, Marocko och Belarus i händerna kan EU:s medlemsstater välkomna och ge skydd till människor på flykt. Men hittills har den politiska viljan saknats vilket har gett upphov till återkommande ”migrationskriser”.
Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har antalet människor på flykt i världen fortsatt att öka under första halvåret 2021 och uppgår nu till över 84 miljoner. Människor har tvingats lämna sina hem på grund av väpnade konflikter, generaliserat våld och kränkningar av mänskliga rättigheter. Läget förvärras ytterligare av coronapandemin och klimatförändringarnas effekter.
Om Sverige och andra länder ska kunna stå upp för asylrätten måste vi bygga den beredskap som krävs för ett ordnat flyktingmottagande i en osäker omvärld. EU behöver ett regelverk som säkerställer säkra och lagliga vägar för att söka asyl, en rättssäker och effektiv asylprövning, och en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna. Hittills har regeringens strategi varit den motsatta: att försöka minimera antalet asylsökande genom en allt mer restriktiv migrationslagstiftning.
En nytillträdd socialdemokratiskt ledd regering med Magdalena Andersson som statsminister bör därför ta initiativ till en verklig nystart inom EU och samla likasinnade medlemsstater kring ett humant och krissäkert gemensamt europeiskt asylsystem.
Rickard Olseke
Expert i migrations- och asylfrågor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
