Fredagskrönika I skuggan av LAS-förhandlingarna pågår förberedelserna för en annan förhandling – avtalsrörelsen 2020. Det blir en omfattande historia där många svårigheter väntar.
Ungefär 500 avtal för 2,8 miljoner anställda ska omförhandlas. Många avtal löper ut sista mars nästa år och förhandlingar ska inledas efter jul. Men redan före helgerna ska krav presenteras och nu pågår interna processer som ska leda fram till hur prioriteringar ska formuleras.
Att förhandlingstemperaturen redan börjar stiga märks på olika sätt. De privata arbetsgivarna har tydligt signalerat att de tänker ha koll på lönenivåerna i de avtal som träffas bland de egna medlemsföretagen. Som straff för att pilotavtalet ligger över industrinormen får till exempel inte SAS konfliktersättning för piloternas strejk.
Svenskt Näringsliv har också gjort utspel om svensk konkurrenskraft. Budskapet är det vanliga inför avtalsrörelser – svenska löner har ökat för snabbt de senaste åren. Och fackens reaktion är på arbetsgivarnas beskrivning är också samma som vid varje avtalsrörelse. De hävdar att arbetsgivarbudskapet är fel och överdrivet.
Reaktionerna från fackens sida visar på den oro som finns för vad som kan hända med nuvarande modell för lönebildning.
Men det finns också en annan facklig diskussion som handlar om industrins märkessättande roll. Facken inom industrin konstaterar att trycket från andra branscher och grupper att avvika från industrinormeringen ökar om löneökningstakten blir för låg. Den risken verkar emellertid näringslivsföreträdarna vara tondöva för, enligt facken. Reaktionerna från fackens sida visar dock tydligt på den oro som finns för vad som ska eller kan hända med nuvarande modell för lönebildning.
Ett lönebildningsprojekt pågår som bekant inom de fem LO-förbunden Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Seko och Fastighets. I mitten av juni är det sagt att en slutrapport ska lämnas inom ramen för projektet. Om det innebär ett förslag till en alternativ modell är oklart, men inte osannolikt. Och det innebär i sin tur att frågan om industrins roll öppet ifrågasätts. Visserligen finns det knappast tid att hitta en ny modell för lönebildningen fram till våren 2020. Men den spricka som länge funnits inom LO hur lönebildningen ska hanteras blir därmed synligare igen.
Oavsett hur eventuella nya förslag ser ut ska både LO-förbunden och facken inom industrin formulera krav inför de kommande förhandlingarna. Tydlig oenighet inom LO om hur framtidens lönebildning ska organiseras underlättar knappast den processen.
Bristen på arbetskraft inom den kommunala sektorn kan också påverka avtalsrörelsen. Det upprepades till exempel ideligen under förhandlingarna om sjuksköterskornas löner. Argumentet var att lönerna måste höjas så att fler vill arbeta i sektorn. För några dagar sedan blev Vårdförbundet och de kommunala arbetsgivarna överens om ett sifferlöst avtal genom medling. Eftersom avtalet saknar siffror finns det inga uppgifter om vad det här värt och hur det förhåller sig till industrinormen. Facken inom industrin och LO-förbunden har tidigare uttryckt kritik mot att sifferlösa avtal ”hamnar under radarn”.
Samtidigt som de kommande avtalsförhandlingarna pågår ska parterna också förhandla om förändringar av LAS. Det var en fråga de inte hade med i sin ursprungliga planering. Men nu har kraven i politikernas januariavtal lett till att LAS-förhandlingarna ska ske parallellt med den pågående utredningen.
Politikerna kräver besked från parterna ungefär samtidigt som avtalen löper ut nästa vår och den sittande utredningen ska vara klar. Vad den här dubbelfattningen innebär återstår att se. Arbetsgivarna vill åstadkomma omfattande förändringar av anställningsskyddet, inom LO råder oenighet om vilka målen är i förhandlingarna och bland privattjänstemännen i PTK är det ännu så länge tyst. Men det som är helt säkert är att två parallella förhandlingar och en statlig utredning knappast underlättar ansträngningarna och tryggar arbetsfreden.
Anna Danielsson Öberg är författare och frilansjournalist med lång erfarenhet av arbetsmarknadsbevakning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
