debatt Utrikespolitiken har en viktig roll att spela i klimatfrågan, men utnyttjas inte fullt ut i dagsläget. Sverige bör därför lansera en utrikespolitik för klimatet, skriver riksdagsledamoten Marlene Burwick (S).
Hotet från klimatförändringarna är en av vår tids absoluta ödesfrågor. För att förhindra katastrofala händelser behöver hela världen göra en snabb grön omställning under de kommande åren i enlighet med Parisavtalet. För att kunna klara av detta behöver ansträngningarna öka betydligt i hela världen.
Utrikespolitiken har en viktig roll att spela i detta, men möjligheten utnyttjas inte fullt ut i dagsläget. Sverige bör därför lansera en ny utrikespolitisk satsning: en utrikespolitik för klimatet.
Den socialdemokratiska regeringen lanserade 2014 den feministiska utrikespolitiken. Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en grundläggande målsättning för svensk utrikespolitik. Frågan har genomsyrat hela den svenska utrikespolitiken, fått bra internationellt genomslag och bidragit till att både sätta ljus på dessa frågor och sätta Sverige på kartan.
En klimatdiplomati bidrar också till att skapa svenska jobb
Klimatfrågan är till sin natur global och behöver i större utsträckning prioriteras som en utrikespolitisk fråga. För att behålla förtroendet för den nödvändiga gröna omställningen är det viktigt att bidra till att samarbetet mellan länder stärks och att vi tar ett gemensamt ansvar. Sverige kan leda genom exempel, där socialdemokratins vision om det fossilfria välfärdssamhället är viktig för att visa på att det är möjligt att ställa om till ett samhälle som är både hållbart och rättvist.
Klimatfrågan får också en allt större påverkan på andra traditionella utrikespolitiska frågor som konflikter, migration, säkerhet, resursfrågor och fattigdomsbekämpning. Även Agenda 2030 visar tydligt på hur klimatfrågan är nära kopplad till de övriga politikområdena.
En klimatsatsning i utrikespolitiken skulle engagera utrikesförvaltningens alla tre ben: utrikespolitiken, handeln och utvecklingssamarbetet, och därmed ge större samstämmighet och kraft. Likt den feministiska utrikespolitiken skulle en klimatsatsning innebära att frågorna genomsyrade politiken som helhet.
Klimatomställningen kommer att bli en allt större inrikespolitisk fråga i de flesta länder, och en växande kunskap finns om behovet av åtgärder. Sverige kan bidra till att frågan uppmärksammas och bidra till att erbjuda lösningar som passar olika länder där vi även visar på möjligheter och vinster med en grön omställning. Detta innebär ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte, där också Sverige har mycket att lära av andra länder.
Sverige har många konkurrenskraftiga lösningar att erbjuda genom företag i framkant inom grön innovation. En klimatdiplomati som främjar dessa bidrar också till att skapa svenska jobb och uppmuntra den nödvändiga teknikutveckling som krävs för en omställning till ett hållbart samhälle.
Klimatförändringarna kommer att slå hårdast mot jordens fattigaste. Mycket mer kan göras i form av styrning av både svenskt bistånd, EU:s resurser och internationella banker och FN-organ där krav ställs på att klimatfrågan ingår för att se till att vi använder dessa resurser för att främja en nödvändig omställning.
Med en utrikespolitik för klimatet kan Sverige bidra till det klimatledarskap som behövs för att världen ska nå målen i Parisavtalet.
Marlene Burwick
Riksdagsledamot (S)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
