Energikrisen Stora belopp ur statskassan ska gå till sydsvenska hushåll och företag för att kompensera de skenande elpriserna i Ukraina-krigets spår. Samtidigt vet vi att det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att varaktigt sänka elpriserna är att minska energianvändningen. Det skriver Veronica Koutny Sochman, vd på branschorganisationen Swedisol.
Regeringen har nu meddelat sitt förslag på högkostnadsskydd för att kompensera de rekordhöga elpriserna. Politikernas ansvar är att överväga hur önskad effekt – sänkta energikostnader för privatpersoner och företag – kan uppnås så kostnadseffektivt som möjligt. Helst inte bara under de kommande månaderna utan även på längre sikt.
Regeringen behöver införa ett långsiktigt styrmedel för energieffektivisering, så motivationen att investera i åtgärder som minskar energianvändningen ökar.
Samtidigt som svenska hushåll och företag sett elräkningen mångdubblas visar Energiforsk att 10 procents minskad elanvändning i Europa skulle halvera elpriset i södra Sverige. Både Energimyndigheten och EU uttrycker dock oro för att vi i Sverige inte kommer att nå energieffektiviseringsmålet: 50 procents effektivare energianvändning till år 2030 jämfört med 2005. Detta trots att studier visar att potentialen för energieffektivisering är stor.
Svenska byggnader och dess brukare står för en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Många av dem har ett stort renoveringsbehov och eldar nu för kråkorna.
En ny rapport visar att energiförlusterna genom väggar och tak halveras i små- och flerbostadshus när fasader och vindar får en till två decimeters extra isolering. När en byggnad väl tilläggsisolerats minskar energianvändningen under hela dess återstående livslängd.
Energin som kan sparas vid tilläggsisolering av den fjärdedel av småhusen som är uppförda mellan 1950 och 1980 uppgår till över 1 TWh per år. Över 40 procent av villorna värms idag upp av el. Genom att tilläggsisolera dessa skulle besparingen motsvara el från 80 vindkraftverk eller fyra gånger fjolårets rekordhöga elproduktion i Karlshamnsverket. Det är även lika mycket el som årsbehovet i 20 000 eluppvärmda villor.
Potentialen i flerbostadshus är lika stor. 1,2 TWh per år kan sparas i miljonprogramshus uppförda före 1975. Dessa utgör en femtedel av de svenska flerbostadshusen. Besparingen motsvarar energianvändningen i 240 000 fjärrvärmeuppvärmda villor.
Kostnaden för tilläggsisolering av bostäderna i rapporten uppgår till 40 miljarder, att jämföra med de 55 miljarderna i höstens aviserade bidrag för att parera de höga energipriserna. Snarare än satsningar på ett brett engångsstöd som hjälper oss klara en vinter, så skulle medlen göra mer nytta i form av styrmedel som bidrar till att varaktigt minska energianvändningen och i samma slag även energipriserna. Samtidigt kapas effekttopparna och vi får en upprustning av bostadsbeståndet.
Regeringen behöver införa ett långsiktigt styrmedel för energieffektivisering, så motivationen att investera i åtgärder som minskar energianvändningen ökar och så vi får en långsiktig sänkning av energikostnaderna som kommer alla till gång.
Att det är rätt väg att gå styrks av att det samhällsekonomiska värdet av att tilläggsisolera svenska små- och flerbostadshus är dubbelt så högt som förtjänsten för fastighetsägarna. Orsaken är att minskad energianvändning är det mest kostnadseffektiva sättet att öka samhällets tillgång till förnybar energi. Det är mycket dyrare och mer tidskrävande att bygga ut och underhålla ny energiproduktion liksom att utöka distributionskapaciteten.
Vi är alla beroende av ett stabilt och välfungerande energisystem. Varken politiker eller medborgare har råd att avstå från satsningar på energieffektivisering. Tilläggsisolering är en viktig pusselbit och försäkring mot framtida energikriser. Vi har ingen tid att förlora!
Veronica Koutny Sochman, vd Swedisol, branschorganisation för tillverkare av isoleringsprodukter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
