Nu formar socialdemokrater i de tre storstäderna en ny axel mot vinstuttag i välfärden. S i Stockholms stad beslutade i helgen att de önskar att en ”ickevinst-princip ska vara rådande”, medan partivännerna i Göteborg vill förhindra vinstuttag ”så långt det är möjligt”. S i Malmö vill sedan tidigare att S ”ska verka för att en ickevinst-princip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg”.
Den socialdemokratiska partiledningen har enligt uppgifter i Arbetet satt ned foten på andra sidan: De vinstsyftande utförarna ska vara kvar. Kan partiledningen fortfarande finna stöd för sin linje vid partikongressen i april, eller blir man ensam och överkörd? Det blir allt svårare att tänka sig hur en kompromiss ska se ut.
Många kritiker har tolkat S-ledningens besked som att den vikt ner sig för de stora vinstdrivande koncernernas opinionsarbete. Man har kritiserat socialdemokrater som Stefan Stern som i dag driver opinion på uppdrag av Kunskapsskolans ägarbolag.
Men förmodligen är den här kritiken orättvis. I takt med att många av välfärdsbolagen köpts upp av internationella private equity-bolag hamnar både vinster och know-how allt längre från Sverige. När företagen varken levererar mycket skatt, skapar kunskaper för svenskt näringsliv eller utgör en lovande exportindustri, så minskar deras betydelse för och inflytande över politikerna.
När man hör Stefan Löfven försvara vinstuttagen i välfärden i SVT:s Agenda eller i Almedalen är det i stället något annat som tycks oroa Socialdemokraterna: Vad ska egentligen hända med de elever och patienter som i dag finns inom den vinstdrivande välfärden? Ska verksamheten återkommunaliseras? Hur sjutton ska det gå till? Klarar kommuner och landsting av att återigen öka sin verksamhet – att minska beställarrollen och öka utförarrollen? Måste kommunerna återigen ta ansvar när saker går snett? När utbildningen inte håller måttet, eller när gamla vanvårdas. Det var ju så bekvämt att skylla alla problem på vinstuttagen!
Dagens Arenas ledarsidas linje i vinstuttagsfrågan är känd sedan tidigare. Vi anser inte att oreglerade vinstuttag hör hemma inom stora delar av välfärden. Skolan och äldreomsorgen, där resultaten formas i långsiktiga mänskliga relationer som är omöjliga att kvantifiera och där grova vinstuttag skapar felaktiga incitament, är sådana områden.
Däremot måste det diskuteras var gränsen ska dras. Ett besök på en vårdcentral eller en höftledsoperation på ett sjukhus kan vara tjänster där vinstuttag mycket väl kan tillåtas. Där är resultaten av tjänstens utförande enkelt att mäta och kontrollera.
Det kan vara bekvämt för kommuner och landsting att minska ned på sin egen verksamhet. Att beställa i stället för att utföra. Att dra sig undan politiska uppgifter som välfärdsproduktion eller för den delen bostadsförsörjningsansvar. Att hävda att marknaden sköter frågorna bättre än politikerna. Och att sedan skylla på marknaden om saker och ting går snett.
Har politikerna glömt bort att ansvaret för den offentligt finansierade välfärden är deras alldeles oavsett om den utförs av privata eller offentliga aktörer? Det går inte att ha marknaden som snuttefilt att trösta sig med när det går snett. Att det är svårt att driva bra offentlig verksamhet är inte en giltig ursäkt för frånvaro för kommuner och landsting.
PS. På fredag anordnar Arena Idé ett frukostseminarium på temat en juridisk analys av reglering av vinstuttag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
