Enorma risker med militär mot civila

Förslagen innebär stora risker för försämrad tillit mellan stat och medborgare, skriver Martin Marmgren, Mp.

Det grova och alltmer helt urskillningslösa våldet ifrån kriminella miljöer förvärras närmast dagligen. Dubbelmordet på två kvinnor i Tullinge nyligen är ännu ett horribelt och djupt tragiskt exempel på den totala hänsynslösheten som präglat den senaste tidens våldsdåd. Situationen är akut och kräver politisk handlingskraft.

Det minsta man kan kräva är dock att åtgärderna riktas mot det faktiska problemet och gör mer nytta än skada.

SD använder den fruktansvärda våldsvågen för att driva igenom en repressiv agenda mot dem de anser vara oönskade i samhället

Regeringen Kristersson har lyft fram visitationszoner som en åtgärd som oppositionen borde hjälpa honom att trycka igenom fort. Det är oklart hur visitationszoner skulle ha hjälpt familjen i Tullinge. Dessutom, vi poliser kontrollerar och visiterar redan med gällande lagstiftning  alla som kan tänkas vara aktuella i den här våldsspiralen.

Tidöpartierna har också annonserat att de vill utreda möjligheten för Försvarsmakten att utföra ”åtgärder mot enskilda” i kampen mot den grova brottsligheten. Båda dessa åtgärder innebär stora risker för försämrad tillit mellan stat och medborgare, ökat utanförskap och att fler barn socialiseras in i kriminalitet.

För att bli varse mönstret i en del av de utspel som kommer nu bör man lyssna på Tidösamarbetet mest inflytelserika parti, Sverigedemokraterna. De har länge varit tydliga med att de vill att man ska kunna sätta in militären för att ”kuva” förorter och ”återupprätta svensk dominans”. Åkesson lyfte nyligen återigen önskan att sätta in militären vid upplopp eller mot kriminella. Han påstod också att problemen berodde på ”klaner, hederskultur, etniska motsättningar”. Det är knappast relevant för att förklara konflikterna kring ”Foxtrot”-nätverket, men effektivt för att peka ut människor med utländsk bakgrund i allmänhet som orsaken till våldet.

SD använder alltså den fruktansvärda våldsvågen för att driva igenom en repressiv agenda mot dem de anser vara oönskade i samhället. I den kontexten blir kravet på militär mot civila och visitationszoner, som knappast är ägnat att komma åt skjutningarna och sprängningarna, plötsligt begripligt. Och regeringen svansar efter.

Det är i kriser vi prövas. Det är förståeligt och välkommet att regeringen lägger fram skarpa förslag som faktiskt är riktade mot våldet och de kriminella nätverken, exempelvis utökad användning av övervakningskameror och ytterligare hemliga tvångsmedel. Det innebär dock inte att vi tysta ska se på när den också steg för steg anammar SD:s politik och retorik som riskerar att föra Sverige i en fascistoid riktning. Och det finns all anledning att tro att SD kommer att fortsätta att få igenom sina förslag, exempelvis preventiva frihetsberövande och utegångsförbud som Åkesson också har lyft.

Slutligen, det finns just nu ett akut behov av förebyggande åtgärder som fångar upp de barn som i dag i strid ström rekryteras in i extremt grova våldsdåd. Här krävs både utökade resurser, mer kontroll, bättre regleringar, förbättrade verktyg och förändrade arbetssätt, inte minst vad gäller barn som är omhändertagna. Vi har i dag ett system där vi placerar barn på HVB-hem som drivs av kriminella nätverk som ”Foxtrot”. Det göder inte bara våldsvågen, utan är ett fruktansvärt svek mot barnen. Jag hade önskat att regeringen visade liknande handlingskraft vad gäller att ta tag i de här ytterst verkliga problemen som den visar i hårdhetssignalerande åtgärder som visitationszoner och militär mot civila. Ett första steg hade kunnat vara att inte kraftigt minska finansieringen av välfärden, vars resursbrist kraftigt försvårar att fånga upp och ge rätt stöd åt de barn som annars riskerar att bli nästa mördare eller offer.

Martin Marmgren, polis och rättspolitiskt ansvarig i partistyrelsen, Miljöpartiet