debatt Punktinsatser under enstaka år räcker inte för att hejda socionomernas personalflykt. Framför allt måste arbetsbelastningen ner, skriver Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR.
Rapporterna om krisen i socialtjänsten har avlöst varandra de senaste åren. Arbetssituationen är tung, vilket har framgått av de rikstäckande undersökningarna bland socialsekreterare som Novus gjort på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. Hög arbetsbelastning och svag löneutveckling för erfarna medarbetare har bidragit till hög personalomsättning.
Samtidigt är socionomutbildningen en av Sveriges populäraste utbildningar med högt söktryck. Hur går det ihop? De flesta som söker sig till socionomutbildningen har en stark drivkraft att arbeta med att förändra och förbättra människors livsvillkor.
Efter utbildningen möts de ofta av ett stort glapp mellan ambition och verklighet. Många socialsekreterare upplever att de blir fast i en tung administration, motstridiga rollkonflikter och svåra utredningar, samtidigt som det finns få erfarna kolleger att rådfråga, en följd av hög personalomsättning under lång tid.
Det skapar en svår arbetssituation, som bidrar till fortsatt hög personalomsättning.
Den onda cirkeln kan brytas. Men för att det ska ske krävs ett genomtänkt och uthålligt förändringsarbete.
Arbetsmarknaden för socionomer har breddats, deras kompetens är efterfrågad. Kommunerna är inte längre den enda möjliga arbetsgivaren. Det innebär att de måste arbeta betydligt hårdare än förr på att uppfattas som attraktiva.
Ett förändringsarbete har också kommit igång i många kommuner, men det går alldeles för långsamt. Punktinsatser under enstaka år räcker inte för att hejda personalflykten.
En effekt av den stora efterfrågan på socionomer är att ingångslönerna har höjts i många kommuner.
Idag är det ett politiskt ansvar att fatta besluten i socialtjänstens individärenden. Det bygger på en förlegad syn från fattigvårdens dagar.
Det är bra, men det som krävs är en samlad översyn av hela lönestrukturen. Det blir ohållbart om lönerna för socionomer som stannar kvar och vill utvecklas på sin arbetsplats inte ökar i motsvarande mån.
Idag har erfarna medarbetare ofta bara någon tusenlapp mer i lön än de nyanställda som de har i uppdrag att handleda. Många drar slutsatsen att enda sättet att få upp sin lön är att byta jobb.
Bra arbetsvillkor är lika viktigt som rimliga löner. Framför allt måste arbetsbelastningen ner. Nyanställda behöver mötas av en genomtänkt introduktion. Chefer måste få förutsättningar för ett närvarande ledarskap.
Ett genomgående problem i kvinnodominerade sektorer är att cheferna har alldeles för många underställda. En klok arbetsgivare satsar också på kompetensutveckling och erbjuder möjligheter till karriärutveckling.
Många kommuner tvingas anlita socionomer från bemanningsbolag för att fylla luckorna och klara bland annat lagstadgade tidsgränser för utredningar om barn och unga. Bemanningsbolagen har en roll att fylla vid arbetstoppar, men det är inte bra om verksamheten blir beroende av hyrsocionomer.
Kontinuitet är en viktig förutsättning för ett bra socialt arbete. När det brister är det samhällets mest utsatta grupper som drabbas. För att det inte ska ske behövs det en socialpolitisk vision, både i kommunerna och på riksnivå.
Just nu pågår en översyn av socialtjänstlagen, som ska vara klar senast den 1 juni 2020. Det är en oerhört viktig utredning, som kan leda till en grundläggande omorientering av socialtjänstens uppdrag mot ett mer aktivt arbete för att förebygga sociala problem.
Det är själva kärnan i socialt arbete och en anledning till att så många har sökt sig till yrket. Om de ambitionerna blir verklighet kommer också arbetet i socialtjänsten att bli mer attraktivt.
Akademikerförbundet SSR följer utredningen noga.
En central fråga är det professionella handlingsutrymmet. Idag är det ett politiskt ansvar att fatta besluten i socialtjänstens individärenden. Det bygger på en förlegad syn från fattigvårdens dagar. Idag är kraven inom socialtjänsten höga.
De som arbetar där är välutbildade och professionella. De kan bedöma och besluta om individuella behov och det handlingsutrymmet måste finnas.
Heike Erkers är förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
