Känslorna svallar höga i Örebro. Sedan september förra året har fyra överfallsvåldtäkter rapporterats och sju kvinnor utsatts för våldtäktsförsök. Efter att tidningen Nerikes Allehanda skrivit att en av de misstänkta gärningsmännen var "svart och hade somaliskt utseende" har de rasistiska dammluckorna öppnats. I ändlösa artikelkommentarer reser människor krav på att uppfattad etnicitet på gärningsmän alltid ska redovisas, att tidningar ska sluta "dalta med invandrare" – och så vidare.
Trots att tidningen initialt publicerat artiklar som visar på svårigheten i att korrekt minnas hur folk ser ut, för att det mänskliga minnet är förrädiskt samt att polisen ofta stjälps snarare än hjälps av att gå ut med vaga signalement, verkar man nu ha tappat greppet fullständigt.
För efter att i en chatt om just signalement fullständigt bombarderats – av vad som, sett till argumentation och mängden likartade frågor på kort tid, får misstänkas vara mer eller mindre organiserad extremhöger – med frågor om varför tidningen inte publicerar etnicitet på misstänkta brottslingar tar chefredaktör Ulf Johansson ett beslut: Nerikes Allehanda ska granska "våldtäkter ur ett etniskt perspektiv".
Så frågan är vad NA ska granska. Den bråkdel av de relativt sett få anmälda överfallsvåldtäkter (runt tio procent av det totala antalet) som leder till åtal och domar? Hur ska det etniska perspektivet appliceras och var drar tidningen gränsen för "svenskhet"? Efter en generation? Två? Tänker de begagna sig av frenologiska metoder eller upprätta matriser över "etniska" namn?
Bortsett från de uppenbara riskerna, att spela på och förstärka en i sammanhanget ganska liten rasistisk opinion, är det omöjligt att ta fram ett resultat som över huvud taget är statistiskt hållbart. Studier visar dessutom att män med invandrarbakgrund missgynnas av rättsväsendets samtliga instanser och utsätts för negativ särbehandling. Människors benägenhet att anmäla brott som begås av någon som uppfattas som främmande och/eller annorlunda är också större, och har så varit även historiskt sett.
Det är inte första gången NA hamnar i knäet på mörkblå krafter i sin iver att – det här är den snälla tolkningen – vara konsekvensneutrala oavsett vilka krafter de gynnar. I augusti 2007 publicerade ledarredaktionen den famösa bilden av profeten Muhammed som rondellhund intill en text med titeln "Rätten att förlöjliga en religion".
Vid en första anblick ett alls inte konstigt beslut – den liberala tidningen som rycker ut till en censurerad konstnärs försvar – men den som gräver lite djupare ser att Lars Vilks under lång tid innan NA tryckte hans teckning hade fört ett outtröttligt och långt ifrån oskyldigt antimuslimskt korståg på sin blogg.
I en tid där fascismen och "mångkulturmotståndet" grasserar är det viktigare än någonsin att navigera rätt. Blind konsekvensneutralitet är inte bara aningslös, det är en livsfarlig praktik.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
