En mer expansiv politik är svaret

Ledare Frågan är hur oroliga småspararna ska vara.

Som en reaktion på oväntat svaga jobbsiffror från USA i kombination med Bank of Japans räntehöjning föll Stockholmsbörsen fyra procent när den öppnade på måndagen. Japan och USA är draglok för den globala ekonomin, och det betyder att när det gungar på Tokyobörsen och Wall Street får det följdeffekter även här.

Det finns två faktorer som triggat finanskriser historiskt. Den första är plötsliga ränteförändringar. På kort tid har räntorna världen över höjts i mycket snabb takt. Senast styrräntorna låg på den nivå de nu gör var innan finanskrisen 2008.

Den andra faktorn som triggat finanskriser är nämligen just oro

Japans centralbank har stuckit ut i den globala kontexten i och med att de har hållit fast vid nollränta och ändå haft en liknande inflationsutveckling som andra västländer. I mars gjorde dock centralbanken sin första höjning av styrräntan på 17 år, till blygsamma 0,1 procent, och valde i slutet av juli att höja ytterligare en gång, till 0,25 procent. Detta motiveras framförallt av att den japanska yenen varit svag gentemot dollarn – en argumentation som känns igen även från svenska ekonomer som argumenterat för att Riksbanken måste hålla räntan hög för att försvara kronan. (Det har visat sig vara en dålig strategi och faktum är att kronan tvärtom stärktes efter att Riksbanken sänkte räntan – sannolikt för att det tydde på en ljusning på den räntekänsliga fastighetsmarknaden.)

Den växelkursförstärkning som den japanska centralbanken önskade sig har lett till att exportberoende japanska företag gått sämre på börsen. Samtidigt tolkas de svaga jobbsiffrorna i USA som att den amerikanska centralbankens styrränta ligger för högt, trots att det ett tag såg ut som att den amerikanska ekonomin skulle klara att stå pall för ett ränteläge som ligger tre gånger så högt som innan pandemin. Kombinerat med ett stundande amerikanskt val med osäker utgång och ett eskalerande krig i Mellanöstern, är det inte så konstigt att investerare är oroliga och det får effekt på finansmarknaderna. Frågan är hur oroliga vanliga småsparare ska vara.

Den andra faktorn som triggat finanskriser är nämligen just oro. Investeringsbeslut grundar sig på förhoppningar om framtida avkastning och det finns inte en bank som har likvid täckning om alla kunder plötsligt skulle vilja ta ut sina besparingar. Det var det som triggade tech-bankernas krasch våren 2023, med Silicon Valley bank i spetsen. Oro om att det gick dåligt för banken och en homogen kundkrets som i sin tur hade problem med lönsamhetsutsikterna ledde till en klassisk bankrusning. Därför har kapitaltäckningskrav och statliga insättningsgarantier som kom till efter den globala finanskrisen 2008 varit viktiga för att minska risken för bankkrascher.

Klarar vi av att hålla huvudet kallt är det alltså osannolikt att börsraset blir så mycket mer än tillfälligt röda siffror. Men centralbankerna har bråttom att sänka räntan. Alla ingredienser för en finanskris finns där, och det vore att tänja på gränserna att hålla fast vid den från början onödigt åtstramande räntepolitik som följde av en inflation som bättre kunnat bekämpas med finanspolitiska medel. För Sveriges del är det uppenbart att lågkonjunktur, låg inflation och stigande arbetslöshet talar för en mer expansiv finans- och penningpolitik.