Gästkrönika Marknaden för privatundervisning har ökat kraftigt det senaste decenniet. Så även i Sverige. Föga förvånande har inte alla familjer råd att köpa tjänsterna. Det mest skadliga med utvecklingen, bortsett från den uppenbara jämlikhetsaspekten, är att det förstärker synen på att skolan ligger inom servicesektorn, skriver Petter Sandgren, gymnasielärare och lektor i pedagogik vid Stockholm universitet.
”Men vi är beredd att betala för fler undervisningstimmar. Har ni ingen tilläggstjänst?” Medelklassmammans ord har etsat sig fast i mitt minne. Min första tanke var att informanterna och guvernanterna från svunna tider nu hade återvänt, med titeln ”tilläggstjänst”. För i detta fall handlade det inte om extra stöd, utan om att betala för privatundervisning för att höja redan höga betyg.
Sett ur ett globalt perspektiv har marknaden för privatundervisning ökat kraftigt under det senaste decenniet. Enbart i
Storbritannien beräknas privatundervisning omsätta runt 2 miljarder pund per år. Inom den akademiska litteraturen benämns detta som ”Shadow Education”. Begreppet åsyftar inte att verksamheten skulle vara dold i skuggorna, utan är en metafor för att den följer – skuggar – förändringarna inom skolsystemet. Ständigt redo att erbjuda en avgiftsbelagd tilläggstjänst när efterfrågan uppstår.
Paradoxalt nog är frånvaron av så kallade ”high stakes”–prov en av anledningarna till att privatundervisningen i Sverige fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium.
Vid sidan om ideella organisationer som erbjuder läxhjälp, oftast i socioekonomiskt utsatta områden, finns nu även ett betydande antal företag på den svenska marknaden som säljer olika former av utbildningstjänster till familjer. De tjänster som säljs på marknaden går bortom läxhjälp, här finns alltifrån provdrillning inför högskoleprovet till studiecoacher för lågstadieelever som ”motiverar eleven till ett lustfyllt lärande och att ’knäcka koder’ i basämnen”.
Företagen på den svenska marknaden lockar med privatlärare som kan ”kombinera pedagogik med föräldraservice” för att kunna ”hjälpa dig med vardagspusslet”. Det är med andra ord en förläggning av de många tjänster – barnpassning, personlig tränare, städning etc. – som många inom medelklassen och uppåt i dag väljer att köpa. De är ett Foodora för utbildningssektorn.
Tilläggstjänsterna sträcker sig även utanför det rent akademiska. En del svenska gymnasieskolor erbjuder redan, i samarbete med privata aktörer, möjligheten för eleverna att exempelvis ta jägarexamen, tennislektioner eller Grönt Kort i golf. Givetvis mot betalning.
Marknadstänkandets inträde på skolans område har som bekant lett till många problem. En av de mest omdebatterade är att elevernas betyg blivit ett konkurrensmedel som används i marknadsföringen. Externt rättade nationella slutprov ses av många som den silverkula som ska stoppa ”glädjebetygen”. Paradoxalt nog är frånvaron av så kallade ”high stakes”–prov en av anledningarna till att privatundervisningen i Sverige fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium. Lärdomarna från utlandet är nämligen att när ökad vikt läggs på stora slutexaminationer så ökar marknaden för privat skuggutbildning: det är vid sidan av skolan som eleverna förbereds inför de stora slutproven.
Föga förvånande visar internationella studier att alla familjer inte har råd att lägga ut denna del av livspusslet på entreprenad. I länder som England och USA har därför stora medel fått läggas på att kompensera socioekonomiskt svaga grupper genom att tillhandahålla gratis kvällsundervisning. Att skapa en jämlik skola i ett ojämlikt samhälle har alltid varit ett sisyfosarbete.
Det mest skadliga med skuggutbildning av den här typen, bortsett från den uppenbara jämlikhetsaspekten, är att det förstärker synen på att skolan ligger inom servicesektorn.
Men vi har fortfarande möjlighet att påverka utvecklingen. Det kan tyckas trivialt att reagera på att ord som ”tilläggstjänst” eller ”föräldraservice” används i skolsammanhang. Men den dagen då vi inte längre reagerar på ord som dessa är den dagen då vi obekymrat laddar hem våra barns Edtech-framtagna skolplattform, utan att reagera på informationstexten ”köp inuti app”.
Petter Sandgren, Leg. Gymnasielärare, fil.dr i historia och lektor i pedagogik vid Stockholm universitet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
