Kulturjournalistiken ska skapa sammanhang och sätta kulturlivet i ett bredare perspektiv. Det är lokaltidningarna nu på väg att göra sig av med.
Allt fler lokaltidningar lägger ned sina kultursidor. Nyligen beslutade Östgöta Korrespondenten att ta bort som kulturredaktion och lägga bevakningen av kulturlivet på vanliga nyhetsreportrar. Samma sak har hänt på flera av Bonnier News Locals tidningar.
Trenden är tydlig.
Tidningsföretagens styrelser ser inga vinster i kulturjournalistiken. Och i ekonomiskt svåra tider är det den som ryker.
Tyvärr sammanfaller det ju med en liknande trend inom kulturpolitiken. I ett samtal om kulturpolitik på Arenagruppens jubileum i torsdags talade regissören Frida Röhl och ABF Stockholms chef Calle Nathansson om de nedskärningar som nu görs på kulturens område. Norrköping har väl varit det tydligaste och mest synliga exemplet, men samma utveckling ser man i många av landets kommuner.
En lokal skribent kan också bidra med unika perspektiv på kulturen
Fattar vi vad som är på väg att hända? Eller sker detta nu i så många små steg att vi inte ser den bredare trenden?
Vad journalistiken beträffar är problemet nog att allt för många som sitter på makten att besluta över prioriteringarna på en tidning inte ser kulturjournalistiken i ett bredare perspektiv. Att de inte förstår skillnaden mellan det som görs där och det som produceras i resten av tidningen.
En nyhetsjournalist gör reportage eller intervjuer om ett kulturprojekt, låt oss säga en lokal teateruppsättning eller en konsert med någon artist, eller kanske en konstutställning. Det är bra, och kan absolut bidra till att sprida information om detta.
Men en kultursida gör, eller ska i alla fall, göra något annat.
Den ska inte bara bevaka, det ska också ge sammanhang, värdera, recensera och kritisera. Den blir en kontaktyta mellan kulturpolitik, kulturutövare och publik på ett sätt som de vanliga nyhetssidorna inte kommer klara av. Den kontaktytan bidrar till att lyfta det lokala kulturlivet, stärka kvalité och nätverk.
En lokal skribent kan också bidra med unika perspektiv på kulturen. Göran Greider är inne på det i en kommentar i Dagens Nyheter.
– En recension skriven av en person som bor i, säg, Smedjebacken, blir en annan än om den skrivs av någon på Södermalm. Platsen där man befinner sig spelar roll. Man lever i skilda politiska universa.
I den sista meningen är Göran Greider inne på något viktigt även i ett större perspektiv. Aftonbladets legendariske chefredaktör Gunnar Fredriksson brukade säga att en tidning, till och med en kvällstidning, med sina löpsedlar och behov av att sälja lösnummer, måste ha en själ, och den själen var ledarsidan och kultursidan.
De ska bidra till att skapa ett gemensamt universum för tidningens läsare. En förståelse som går utöver den senaste nyhetsflashen.
Och den själen är vi alltså på väg att kapa bort. Sakta men säkert.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
