EU måste vara tydliga mot Erdoğan. Så länge han driver Turkiet mot ett alltmer auktoritärt system får det inte bli några överenskommelser med EU, skriver EU-parlamentarikern Bodil Valero (MP) och samhällsdebattören Kurdo Baksi.
Efter en valrörelse kantad av fängslanden, hot och förföljelser gentemot oppositionen, journalister och kritiska medborgare stod det i veckan klart att Turkiet röstat för president Recep Erdoğans förslag om att ytterligare cementera sitt tag om makten genom stora förändringar i Turkiets konstitution.
Omröstningen, som vanns med en knappt 3 procentenheters övervikt, lämnar landet splittrat och omvärlden chockad. Att ett av de viktigaste samarbetsländerna i EU:s södra grannskap nu tar stora steg bort från demokratin och mot ett auktoritärt system bör inte lämna någon oberörd. Utvecklingen i Turkiet är extremt allvarlig.
Sedan EU:s stats- och regeringschefer slöt en överenskommelse med Erdoğan om utbyte av flyktingar har unionen satt sig i president Erdoğans knä. Vid varje tillfälle som europeiska ledare kritiserat utvecklingen i Turkiet har Erdoğan svarat med hot om att »släppa fördämningarna« och ge fri passage åt alla flyktingar som vill ta sig från Turkiet till Europa.
Den här utpressningssituationen är inte bara skadlig för flyktingarna, den ger ett frikort till Erdoğan att fortsätta inskränka demokratin i Turkiet utan risk för någon substantiell kritik eller sanktioner. Även om förhandlingarna om turkiskt medlemskap i EU går på sparlåga avstår EU fortfarande verkningsfulla åtgärder i rädsla för ökad flyktinginvandring. Det är inte hållbart.
Istället för tvetydiga signaler och uteblivna åtgärder måste vi vara tydliga mot Erdoğan. Han måste få veta att så länge han driver Turkiet mot ett alltmer auktoritärt system kan det inte bli några överenskommelser med EU.
Vi får inte svika de som berövats sina mänskliga rättigheter i Turkiet.
Vi ser att tre saker måste ske:
Ersätt Turkietöverenskommelsen med en EU-gemensam solidarisk flyktingpolitik. För att effektivt kunna kritisera och agera mot begränsningarna av rättigheter i Turkiet måste EU-länderna först enas sinsemellan om flyktingmottagandet. Den misslyckade flyktingöverenskommelsen behöver ersättas med en gemensam flyktingpolitik där EU-länderna solidariskt delar på ansvaret för människor som flyr. Hittills har EU-länderna mest ägnat sig åt käbbel och att skyffla över ansvaret på varandra, trots att länder som Sverige och Tyskland tagit emot hundratusentals medan andra knappt några alls. Om alla EU-länder hjälptes åt skulle inte ökningen av flyktingar bli särskilt dramatisk.
Stå på demokraternas sida. EU måste konsekvent stötta de som försvarar demokratin i Turkiet. I sina kontakter med Turkiet bör unionen ställa tydliga krav på att opposition, media och press måste få verka utan odemokratiska inskränkningar och att de politiska fångarna släpps. Det är inte acceptabelt att fängsla journalister, parlamentsledamöter, domare och meningsmotståndare. Det är inte acceptabelt att massavskeda tusentals lärare och statligt anställda för att de är kritiska till regimens politik.
Se över verktygen. EU-parlamentet har röstat för en frysning av anslutningsförhandlingarna. De Gröna och Vänstern har förordat att också frysa den pågående moderniseringen av tullunionen. Ministerrådets kritik har hittills enkelt avfärdats av Erdoğan som symbolhandlingar eftersom rådet inte varit berett att sätta kraft bakom orden. Först om EU inte kan utpressas med flyktingar, fryser alla förhandlingar och dessutom överväger sanktioner mot Turkiet har vi en bättre möjlighet att ge Erdoğan det tydliga budskap vi vill ge.
Vi får inte svika alla de som berövats sina grundläggande mänskliga rättigheter i Erdoğans Turkiet.
Bodil Valero, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna och Kurdo Baksi, samhällsdebattör och författare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
