Om Etiopien fortsätter förtrycka sina egna medborgare och kväva oliktänkande bör EU tänka över hur avtalen med Etiopien ska se ut framöver, skriver riksdagsledamoten Anders Österberg (S).
Under de senaste två veckorna har omvärldens påmints om hur Etiopiens ledande politiker och militärer behandlar dem som öppet vågar protestera mot regimen. Trots att det i Etiopiens grundlag står att du som medborgare har yttrandefrihet är du allt annat än fri att yttra din åsikt.
Sedan 11 månader tillbaka pågår det civila protester mot regimen i Addis Abeba med hundratals dödsoffer som följd. Protesterna har möts med kulor. Särskilt blodigt blev det under festhögtiden Irreecha för två veckor sedan. Där protester mot regeringen möttes med tårgas och skottlossning. I paniken som uppstod trampades många människor ihjäl eller drunknade i vattenfyllda diken.
För en vecka sedan meddelade etiopiska myndigheter att de inför ett 6 månader långt undantagstillstånd. I ett slag förvandlades Etiopien till världens största utomhusfängelse. När tillkännagivandet av undantagstillståndet gavs meddelande premiärminister Hailemariam Desalegn att undantagstillståndet krävs eftersom »utländska fiender« och »antifredsstyrkor« försöker att destabilisera Etiopien.
Argumentet är dock ett spel för galleriet. Regimen väljer att skylla på en diffus yttre fiende som ett sätt att bortförklara att det är på deras egen hemmaplan som missnöjet jäser. Redan tidigare har regimen skärpt yttrandefriheten i landet till exempel: om du som etiopier i sociala medier uttrycker något negativt om landets regering kan det ge upp till 25 års fängelse. Undantagstillståndet riskerar enbart att öka oron i landet ännu mer och det finns en risk att det snart kokar över fullständigt.
Sverige har en lång relation till Etiopien. Under 1850-talet var svenska missionärer bland de första européerna att besöka landet, in på djupet. Under den brutala italienska ockupationen reste några svenska frivilliga ner och tränade etiopiska styrkor. Svenskt bistånd har byggt upp många skolbyggnader och institutioner i landet. I dag ger Sverige bland annat bistånd för att Etiopien ska kunna ställa om jordbruket till mer ekologiskt hållbart och samt till att fler unga ska kunna påbörja högre universitetsstudier. Inget svenskt bistånd går direkt till regimen.
De brott som pågår mot mänskliga rättigheter i dagens Etiopien kan inte längre ignoreras av stora aktörer såsom EU och USA. EU bör uppmana till rättssäkra utredningar av de mord som har skett samtidigt som det pågående förtrycket måste fördömas. Just nu planerar EU att bidra med ännu mer stöd till Etiopien. Om Etiopien fortsätter sitt mönster med att förtrycka sina egna medborgare och kväva oliktänkande bör EU tänka över hur avtalen med Etiopien ska se ut framöver.
Den senaste tiden har både folket och oppositionen samlat sig och visat att de är redo att samarbeta för att bygga ett demokratiskt och enat Etiopien. Sveriges engagemang för mänskliga fri- och rättigheter är väl känt hos det etiopiska folket. Sveriges röst har en stor genomslagskraft bland etiopier och även hos oppositionen. Med Sveriges hjälp kan de goda krafterna i Etiopien börja så ett frö som sedan kan växa sig starkt och börja skörda demokrati också i Etiopien. Men Sverige kan inte arbeta ensamt, hela EU måste klara att stå upp för etiopiernas ovillkorliga rätt till yttrandefrihet.
Anders Österberg (S), riksdagsledamot, ersättare i utrikesutskottet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
