Debatt EU:s miljöministrar samlas idag för att anta inriktningen på EU:s nya klimatlag. De ambitionshöjningar vi sett inom unionen är bra, men inte tillräckliga. Så här tar vi Europasamarbetet från det som startade som en kol- och stålunion till världens första klimatneutrala kontinent, skriver ledande socialdemokrater.
EU:s miljöministrar samlas idag för att anta den allmänna inriktningen på EU:s nya klimatlag. Vi socialdemokrater har varit ledande i utformandet av EU:s klimatlag – som ska ta Europasamarbetet från det som startade som en kol- och stålunion till världens första klimatneutrala kontinent.
Det långsiktiga målet om klimatneutralitet till 2050 bör gälla både för EU som helhet och för varje enskild medlemsstat på nationell nivå. Detta är avgörande för att klimatlagen ska utgöra ett långsiktigt och tydligt ramverk för klimatomställningen som säkerställer att EU som helhet når klimatneutralitet till senast 2050.
När EU:s regeringschefer samlades i förra veckan enades de kring både en långtidsbudget för EU och om ett skärpt 2030-mål på minst 55 procent nettoutsläpp jämfört med 1990 års nivåer. Det är en ambitionshöjning från nuvarande mål på 40 procent men fortfarande inte tillräckligt. Om EU:s mål för minskningar av växthusgasutsläpp till år 2030 ska vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål måste de skärpas ytterligare. I oktober nådde vi en historisk stark position i EU-parlamentet, som då ställde sig bakom 60 procent. När alla EU:s intuitioner nu har tagit sina positioner väntar tuffa förhandlingar.
Det är fullt möjligt att minska utsläppen samtidigt som den ekonomiska tillväxten ökar.
Klart är att världen behöver ett starkt klimatledarskap från EU. Ett viktigt steg i EU:s klimatarbete nästa år blir att skärpa reglerna för EU:s utsläppshandel som reglerar utsläppen för industrin och energisektorn. Vi behöver se över dagens system då en betydande del av utsläppsrätterna delas ut helt kostnadsfritt till företagen för att motverka konkurrensnackdelar utanför EU. Denna kostnadsfria tilldelning av utsläppsrätter tjänar inte längre sitt syfte. Den bör fasas ut snarast möjligt i enlighet med principen om att förorenaren betalar.
Medan den globala upphettningen är ett hot är klimatpolitiken tvärtom en möjlighet. Den gröna given som EU-kommissionen presenterade förra året är en strategi för ett hållbart EU som kommer innebära fler jobb, inte färre. Att gå först i klimatomställningen är därför en stor möjlighet för Sverige och Europa.
Sverigedemokraterna och deras motsvarigheter i Europa försöker vinna röster i klimatdebatten genom att förneka klimatförändringarna, rösta emot all ambition eller påstå att det finns en intressekonflikt mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. På så sätt spelar de på väljarnas rädsla för omställning i syfte att splittra vårt samhälle och öka misstron mot andra partier.
Vi socialdemokrater vet dock av historiska erfarenheter att omställning och ekonomisk tillväxt går hand i hand. EU minskade mellan år 1990 och år 2018 sina klimatutsläpp med 23 procent samtidigt som ekonomin under samma period växte med 61 procent. Det är med andra ord fullt möjligt att minska utsläppen samtidigt som den ekonomiska tillväxten ökar. För oss socialdemokrater är det viktigt att föra en klimatpolitik som innebär utveckling, nya möjligheter och ökad trygghet. För vi vet att ökade klyftor, fattigdom och orättvisor bidrar till minskad legitimitet för demokratin och politikens förmåga att lösa svåra samhällsproblem. Nyckeln till en framgångsrik klimatpolitik ligger i att ansvaret fördelas efter förmåga och resurserna ges efter behov – både mellan världens länder och enskilda människor.
För ett år sedan deltog vi båda på FNs klimattoppmöte i Madrid. Världen har förändrats mycket sedan dess men trots det har vi lyckats med höjda klimatambitioner i Sverige och i EU. Men för att leva upp till Parisavtalet måste vi göra mer. Vi måste begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader för att det inte ska få oåterkalleliga effekter och vi har ett knappt decennium på oss att vända utvecklingen.
Om vi radikalt ska minska de globala utsläppen behöver vi en rättvis klimatomställning, där EU går före globalt och där Sverige går före inom EU. Om ett år samlas världen till ett nytt klimattoppmöte, denna gång i Glasgow. Vi ska göra allt vi kan i våra respektive roller för att år 2021 både kan och ska bli ett bättre år för klimatet.
Marlene Burwick (S) Riksdagsledamot, med särskilt ansvar för klimatfrågan
Jytte Guteland (S) Europaparlamentariker med ansvar för EU:s klimatlag
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
