debatt Situationen på de grekiska öarna leder till allvarliga former av psykisk ohälsa, visar en ny rapport från Läkare Utan Gränser.
EU förhandlar nu om en ny migrations- och asylpakt, som kommissionär Ylva Johansson ansvarar för att driva igenom. Den humanitära krisen som växt fram på de grekiska öarna sedan flyktingavtalet mellan Turkiet och EU slöts 2016 speglar unionens oenighet kring mänskliga rättigheter, asylrätt och hur flyktingar och migranter ska bistås.
Bakom de politiska striderna finns kvinnor, män och barn med upplevelser av krig och andra trauman i bagaget, som fastnat i en tillvaro präglad av ovisshet, uppgivenhet och våld.
Läkare Utan Gränsers nya rapport visar att nivåerna av psykisk ohälsa är mycket oroande bland de 10 000 personer som är fast i Grekland.
Mest hårresande är den utbredda psykiska ohälsan hos barn. Över 180 patienter vid våra kliniker på Lesbos, Samos och Chios under 2019-2020 hade självskadebeteende eller försökt begå suicid. Två tredjedelar av dem var barn. Vi tog nyligen emot en åttaåring med skador runt halsen efter att ha försökt hänga sig. Detta är ytterst ovanligt att vi ser, trots att vi arbetat i några av de värsta flyktingkatastroferna i världen.
Över 35 procent av de vuxna patienterna behövde behandling för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). De två andra vanligaste diagnoserna var depression och akut psykos. Dessa tillstånd kräver långsiktig, specialiserad vård som oftast inte finns på öarna. Vi har behandlat hundratals tortyröverlevare som inte hade fått vård genom myndigheterna.
Ingen ledare kan säga att man inte känner till de inhumana förhållandena vid Europas gräns.
Läkare Utan Gränser har om och om höjt rösten kring konsekvenserna av EU:s politik. Vi ser det som vår plikt att fortsätta göra så.
Ingen ledare kan säga att man inte känner till de inhumana förhållandena vid Europas gräns. Fokus borde ligga på att förbättra tillgången till sjukvård och se till att lägren är säkra platser, men alltför många beslutsfattare riktar i stället in sig på kvarhållande och avskräckande åtgärder.
Den nya migrationspakten riskerar att leda till än större lidande. Inom pakten finns planer på att bygga nya stängda läger, så kallade MPRICs, som bland annat ska screena och bedöma människors skyddsbehov vid EU:s gräns. Den påskyndade gränsprocessen minskar chansen att identifiera personer som är i extra stort behov av vård. De nya lägren ska även ligga längre bort från samhället och humanitära organisationer kommer att ha begränsat tillträde.
Under 2020 undsatte tolv EU-länder ensamkommande barn som for mycket illa i lägren. Sverige var inte ett av dem. Att i tal stå upp för mänskliga rättigheter och humanitära principer är en sak – men det enda rimliga är att man agerar därefter.
Inom EU måste följande prioriteras omgående:
- Säkra att flyktingar och migranter får tillgång till sjukvård anpassad efter deras behov, som specialiserad vård till barn och vuxna som varit med om traumatiska upplevelser.
- Förhindra att farliga situationer uppstår vid EU:s gräns och säkerställa att personer inte skickas tillbaka till länder där de löper risk för förföljelse. Push backs måste upphöra omedelbart.
- Hitta alternativ till MPRICS. Det behövs lösningar som säkrar asylrätten och ser till att människor kommer till en tryggare plats än stängda läger på öarna.
Den enda rätta vägen framåt för Sverige är att ansluta sig till de länder som visar solidaritet genom att ta emot särskilt ömmande fall samt att höja rösten inom EU för ett humant flyktingmottagande.
Peter Moberger
kirurg och ordförande för Läkare Utan Gränser i Sverige
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
