ledare Att Facebook inför en egen kryptovaluta borde engagera fler. Finansiell spekulation med en global, virtuell valuta är nämligen ingen lekstuga.
Om drygt ett halvår exponeras två miljarder Facebookanvändare för det kanske största finansiella experimentet i modern tid. Då introducerar det sociala mediekonglomeratet nämligen libra, en global kryptovaluta. Konsekvenserna kan mycket väl bli svindlande.
Till skillnad från befintliga virtuella valutor, som bitcoin och ethereum, handlar det inte om en decentraliserad kryptovaluta med så kallade tillståndslösa blockkedjor. Libra ska i stället backas upp av finansiella tillgångar, exempelvis valutakorgar, och vara direkt knuten till Libra Association, som i praktiken blir som ett slags centralbank.
Enligt Facebook är tanken med Libra att nå de miljarder människor som i dag saknar tillgång till traditionella banker. Vinsten består av en avgift på varje genomförd transaktion i blockkedjan.
Ett globalt kryptoexperiment som bygger på Facebooks svajiga behandling av sina användare inger knappast förtroende.
Så varför ska vi bry oss?
Det korta svaret: för att finansiell spekulation med en global, virtuell valuta inte är en lekstuga.
Erfarenheten av kriser – finanskrisen i USA 2008 och eurokrisen från 2009 och framåt – avslöjar svagheterna i våra finansiella system. Vad händer i ett läge där stater runt om i världen måste absorbera chockvågorna av en global kryptokrasch?
Facebook inser att det behövs uppbackning från såväl finansiella aktörer som regeringar och överstatliga institutioner. Dussintalet företag, bland andra Visa, Uber och Spotify – har redan backat projektet genom att investera omkring 100 miljoner kronor.
Facebooks unika position i människors liv i kombination med ambitioner på det finansiella området har all anledning att göra oss nervösa. När det kommer till frågan om integritet har Mark Zuckerberg, bolagets ordförande och vd, gjort sig känd för att sila mygg och svälja kameler.
Snarare än att ta frågan om rätten till integritet på allvar skylls problemet på övervakningskapitalismens kunder – användarna. Så här formulerade Facebooks egen advokat, Orin Snyder, bolagets linje: ”Genom att dela innehåll med hundratals vänner på en social medieplattform [..] har du ogiltigförklarat varje rimlig förväntan om integritet”.
Ett globalt kryptoexperiment som bygger på Facebooks svajiga behandling av sina användare inger knappast förtroende. Enligt Katharina Pistor, professor vid Columbia Law School, är libra ett direkt hot mot hela världsekonomin: ”Med tanke på dessa enorma risker måste världens regeringar stoppa libra – innan den lanseras”, varnar hon.
I grunden handlar det om vad som är gemensamma intressen, som omfattas av demokratiska beslut, och vad som ska avhändas till privata intressen utan folkligt ansvarsutkrävande. När det gäller makten över ekonomiska tillgångar – och i förlängningen länders ekonomier – är det glasklart. En bolagskoncern med oöverträffad tillgång till privat data och en kartelliknande marknadsposition ska helt enkelt inte syssla med valutor eller finansiella system.
Att lanseringen av libra hittills mötts av antingen tystnad eller nyfikna viskningar är förvånande. Och skrämmande. Historiens kriser och krascher vittnar om de överväldigande riskerna med oreglerade marknader och extrem spekulation. Facebooks kryptosatsning är en potentiell krutdurk för en global finanskris. Nog borde vi bry oss mer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
