Hot och trakasserier mot fackligt förtroendevalda, parallellsamhällen, företag som ljuger och förhalar gör att sjukdomar och döden på jobbet blir vanligare. Trots att arbetsgivaren har alla kort på handen vill regeringen försvaga den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Ett bioteknikföretag i Umeå där hela fackstyrelsen avgår i protest mot trakasserier och hot.
Ett stort transportföretag där ledningen, enligt facket, motarbetar, »strular, ljuger och förhalar«.
Byggarbetsplatser som styrs med hot och våld mot fackliga representanter och där indrivare sprider skräck.
”Jag har aldrig varit med om ett företag som motarbetar oss så mycket”
Det är skrämmande att ta del av Arbetets, Byggnadsarbetarens och Dagens Arbetes granskningar av arbetsplatser med usel arbetsmiljö, ett fientligt klimat mellan anställda och ledning och ibland direkt våld mot facket, som gör att vissa byggarbetsplatser inte längre granskas, för att det blivit för farligt.
I det USA-ägda transportföretaget UPS-Sverige, stressas anställda av underbemanning, krav att fuska och dåliga bilar. 445 ärenden hos Arbetsmiljöverket är kopplade till företaget, berättar Arbetet (nr 11). ”Vi vill samverka med dem. Men jag har aldrig varit med om ett företag som motarbetar oss så mycket. De strular med siffrorna, ljuger och förhalar”, säger Joakim Berg ombudsman på Transport, som tillsammans med Unionen anmält UPS Västerås till Arbetsmiljöverket.
På bioteknikföretaget Cytiva i Umeå har ständiga konflikter mellan IF Metall-klubben och cheferna avlöst varandra. IF Metalls chefsjurist Darko Davidovic kallar företaget »Sveriges mest fackföreningsfientliga arbetsställe«.
I förra veckan valde samtliga förtroendevalda att avgå i protest. »Vi känner oss trakasserade, utsatta och vår psykosociala arbetsmiljö är inte hållbar», säger en tidigare förtroendevald i Västerbottens-Kuriren.
I granskningen av byggvåldet visar Arbetet och Byggnadsarbetaren hur ett parallellsamhälle vuxit fram på ett antal byggarbetsplatser där många migranter från rysktalande länder jobbar, både legalt (exempelvis ukrainska flyktingar) och illegalt.
Här anlitas så kallade »tjetjener« med våldskapital att driva in såväl obetalda löner som andra skulder, mot ersättning. En högt uppsatt chef på ett svenskt byggbolag konstaterar (Arbetet nr 11) att hela branschens framtid står på spel: ”De kriminella vill operera i tysthet. Alla måste våga anmäla hoten så att de blir dokumenterade. Facket måste stoppa kriminella och tveksamma företag från att få hängavtal och bryta avtalen när man upptäcker fel.”
Men att få företag som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet fällda är svårt, eftersom kriminella arbetsgivare inte ställs till svars. De som utnyttjas vågar inte berätta, och även om de vågar har de ofta redan utvisats utan att ha hunnit vittna, skriver forskarna Anna Sonsjö Andersson och Niklas Selberg i SVD (1 oktober). Arbetsgivaren har alla kort på hand.
Regeringens förslag om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, till 80 procent av medianlönen är ett steg i rätt riktning. Men, som LO skriver i sitt remissvar kommer oseriösa och kriminella arbetsgivare »inte upphöra med att utnyttja systemet för sina egna syften om de inte riskerar att bli åtalade och dömda för brott gentemot de exploaterade arbetskraftsinvandrarna».
Till detta kommer nu ett förslag, som SD länge önskat, nämligen att bryta kopplingen mellan fackförbund och skyddsombud. Syftet är att facket inte längre ska representera anställda, utan att staten ska styra istället för arbetsmarknadens parter. SD accepterar inte maktbalansen i Sverige.
Den ofta hyllade arbetsmarknadsmodellen vittrar sönder när trakasserier och hot blir ett verktyg i partssystemet. Det går inte att vara fackligt förtroendevald om man ska möta en vardag med hat, hot och trakasserier och inte kunna fullfölja sin uppgift att skydda de anställdas hälsa.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
