Sverige behöver inte fler jobbskatteavdrag. Vad som behövs är rejäla investeringar som bygger landet. Seko, Kommunal och Byggnads överlämnar tre förslag till regeringen om vad som behöver prioriteras.
Infrastrukturen kan liknas vid samhällets blodomlopp, en helt nödvändig grund för att resten av samhällskroppen ska fungera och utvecklas. Därför är det ett viktigt samhällsintresse att se till att infrastrukturen underhålls och utvecklas.
Vi behöver kunna pendla, resa, handla, kommunicera, bo och flytta dit där jobben finns. När detta fungerar växer svensk tillväxt, rörligheten ökar på arbetsmarknaden och arbetslöshet kan bekämpas. När kapaciteten på vägar och järnvägar är så låg som i dag ställer förseningar och trafikkaos till vardagsproblem både för pendlare och för transportföretag. Det leder till att produktionen påverkas negativt och att svenska företag blir mindre konkurrenskraftiga. Forskning visar att en miljard som satsas på infrastruktur direkt ökar näringslivets produktion med 170 miljoner kronor, sänker företagens kostnad med lika mycket och ger arbetstillfällen och därmed skatteintäkter som täcker upp för nästan hela miljarden.
Det är ingen slump att de länder i världen som i dag har den högsta tillväxten, som Kina och Indien, också är de länder som gör de största investeringarna i ny högteknologisk infrastruktur, har långsiktig planering och dessutom satsar enormt på byggande.
Regeringens handfallenhet i de här frågorna är därför allvarlig. De infrastrukturinvesteringar som de hittills gjort är alldeles för små och har dessutom ett alltför starkt fokus på väginvesteringar. Visst finns ett stort behov av att rusta upp vägnätet i landet, men de flaskhalsar som finns i järnvägstrafiken kan inte lämnas utan åtgärd. Satsningar för ökat byggande lyser helt med sin frånvaro. Redan i dag hotar tågkaos, bostadsbrist och trafikinfarkt tillväxt och utveckling i storstäderna. Sverige håller på att halka efter.
Sambandet är egentligen enkelt, men infrastrukturen kräver ett långsiktigt investeringsperspektiv. Men regeringens perspektiv är alltför kortsiktigt. I vårpropositionen säger man sig vilja satsa mer på infrastrukturen. Men vilka projekt som kommer först i tur ska presenteras först i infrastrukturpropositionen i höst. Vi oroar oss över de konsekvenser som fortsatt passivitet i infrastrukturpolitiken kan få.
Bostadsbristen är i dag utbredd. Boverket konstaterar att i nästan hälften av kommunerna råder det bostadsbrist och att 60 procent av befolkningen lever i dessa kommuner. Ett viktigt skäl till att det byggs så få bostäder är att bostadsbolagen inte vill bygga på platser med dåliga kommunikationer. De ser en risk att inte få avsättning för bostäderna. Infrastrukturen är ett samhälleligt ansvar. Redan nu ser vi att företag i tillväxtregioner inte kan attrahera den arbetskraft man behöver. Ingen utbyggnad har skett av t-banan i Stockholm på 18 år – trots att staden växer med cirka 35 000 invånare per år!
Det här hindrar människor från att söka sig till nya jobb. Det hindrar dessutom tusentals arbetstillfällen från att växa fram inom byggindustrin, hos byggbolagen och de många små och stora företag som levererar material, teknik och tjänster till dem. Det är jobb vi skulle behöva i Sverige idag.
Infrastrukturen är en del av vår gemensamma välfärd, och samtidigt en förutsättning för att välfärden ska fungera, sjukhusen, äldreomsorgen, skolorna och mycket annat. Väldigt många välfärdsarbetare rör sig dagligen ute på vägarna – hemtjänstpersonal, ambulansförare, poliser, sjukvårdare, brandmän. Transporter till vård, omsorg och skola måste fungera. Barn måste kunna ta sig tryggt till skolan. Föräldrar som redan stressas av tajta tider inom barnomsorgen måste kunna hämta och lämna i tid. Studenter måste kunna bo och pendla. Allt det här hänger ihop – vi vill kunna bo, arbeta och leva i våra samhällen.
Därför måste regeringen äntligen börja prioritera infrastrukturen. Vi föreslår att regeringen prioriterar följande i första hand:
- Öka kapaciteten i järnvägsnätet. Ge Trafikverket de 38 miljarder fram till år 2021 som”Kapacitetsutredningen” har pekat u som nödvändiga. Dessutom behövs en satsning på godstrafiken med byggande av kombiterminaler, förbättrad strömförsörjning, dubbelspår samt fler förbigångsspår.
- Bygg nya höghastighetsbanor. Det ger positiva miljöeffekter och frigör på sikt kapacitet inom nuvarande järnvägssystem för ökad gods- som lokaltrafik.
- Öka byggandet. Byggandet som andel av BNP är lägre i Sverige än i de flesta europeiska länder. Inför ett ROT-avdrag för flerfamiljshus och genomför särskilda satsningar för byggande av ungdomslägenheter.
Infrastruktursatsningar kan inte brännas av som påsksmällare. De måste göras långsiktigt, uthålligt och strategiskt.
Sverige förtjänar en infrastruktur av världsklass och ett bostadsbyggande som inte är i strykklass. Det behövs inte fler jobbskatteavdrag – nu behövs rejäla investeringar som bygger landet.
Janne Rudén Ordförande Seko
Tobias Baudin förste vice ordförande Kommunal
Johan Lindholm, andre ordförande Byggnads
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
