ledare Uppgifter har läckt ut om att utredningen om arbetsrätten kommer att föreslå sex undantag från turordningsreglerna. Det sätter press på facket, medan arbetsgivarna sitter på trumfkort.
Det börjar dra ihop sig för punkt 20 i Januariavtalet. Där står att det ska ske ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna” i LAS. Formuleringen var en eftergift från de rödgröna för att hindra M och KD från att bilda regering med stöd av SD. I avtalet står samtidigt att den framtida arbetsrätten ska ”skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar” och att det även fortsättningsvis ska råda ”en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter”. Hur allt detta ska vägas samman är öppet för tolkning och kommer att leda till dragkamp.
Utredningen som arbetar med arbetsrätten ska lämna ett förslag i maj. Nyligen avslöjade emellertid TCOs tidning Arbetsvärlden att enmansutredaren Gudmund Toijer förmodligen kommer att föreslå att antalet undantag från turordningsreglerna utökas till sex. Idag finns två undantag för företag med upp till 10 anställda. Enligt Arbetsvärlden ska arbetsgivaren vara skyldig att antingen ha tecknat kollektivavtal eller ha en motsvarande försäkring för att de utökade undantagen ska få användas. Kontentan är ändå att tryggheten försvagas och att mer makt flyttas till arbetsgivaren. Särskilt påtaglig skulle den förändringen bli i mindre företag. Tidigare forskning visar vidare att turordningsreglerna gör jobben tryggare för äldre arbetskraft.
De fackliga organisationerna ska pressas medan arbetsgivarna slipper eftergifter.
Januariavtalet utlovar samtidigt att om parterna på arbetsmarknaden når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras så ska regeringen istället lägga fram ett förslag i linje med parternas överenskommelse.
Som det ser ut för tillfället kommer alltså de fackliga organisationerna att få välja mellan att svälja ett beskt piller från utredningen eller komma överens med Svenskt Näringsliv. Upplägget gynnar arbetsgivarna. De fackliga organisationerna ska pressas medan arbetsgivarna slipper eftergifter. Redan den processen strider mot Januariavtalets propå om att den grundläggande balansen mellan parterna ska upprätthållas.
För tillfället pågår löneförhandlingar mellan parterna och förhandlingarna om arbetsrätten har därför tagit paus. Tanken är att de ska återupptas i augusti. Fem LO-förbund – Kommunal, Seko, Fastighets, Målarna och Pappers – har dock hoppat av. Inte heller Lärarnas Riksförbund vill fortsätta.
Kommunals ordförande Tobias Baudin motiverar beslutet med att förbundet inte har fått insyn i förhandlingarna och att LO öppnat för att diskutera en uppluckring av den sakliga grund som idag ligger till grund för uppsägningar av personliga skäl.
Inom den fackliga rörelsen finns uppenbarligen olika åsikter och strategier. En möjlighet är att acceptera eftergifter (som fler undantag från turordningsreglerna) om de kompenseras med andra förbättringar (som att allmän visstid tas bort eller genom en kraftig höjning av a-kassan). Problemet är att de fackliga organisationerna har olika syn på vilka eftergifter som är tänkbara, det visar avhoppen från förhandlingarna. En annan position är att mobilisera mot alla försämringar av arbetsrätten, även om de skulle kompenseras av förbättringar. Detta verkar vara utgångspunkten för den budkavle som initierats av bland annat Volvoarbetare i Umeå. Till en del handlar dessa spänningar om synen på Januariavtalet, bör avtalet förkastas eller är det möjligt att nyttja formuleringar i avtalet för att nå en kompromiss.
I en bemärkelse har de krafter som vill försvaga fackföreningsrörelsen redan dragit en vinstlott. Offensiven för att luckra upp arbetsrätten har skapat split. En förklaring är att de otrygga jobben delvis är av olika karaktär inom olika delar av arbetsmarknaden. Inom handeln handlar det ofta om tidsbegränsade anställningar, inom industrin om brist på utbildning och bemanningsjobb och inom delar av service och småföretag om turordningsreglerna. Detta har lett till att olika fackliga organisationer delvis betonar olika sidor av otryggheten.
De fackliga organisationerna står nu inför en svår utmaning. Det handlar både om att mota försämringar av arbetsrätten och att hålla ihop den fackliga rörelsen. Den ekvationen är inte enkel att få ihop. En sak är dock säker – om detta inte lyckas kommer de som vill försvaga facket att applådera.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
