Facklig blåslampa för ökat återbruk

ledare Egentligen är det ganska enkelt: Ska vi rädda klimatet behöver fler prylar en andra chans. Handels förslag för att skapa ett samhälle som är både mer hållbart och jämlikt behöver varken omfattande teknik eller miljardinvesteringar för att funka.

Cirkulent är ett av de nya ord och namn som listas i senaste numret av tidningen Språk (7/20). Cirkulenten »ägnar sig åt hållbar konsumtion« och är medlem av en gryende rörelse som hellre hyr, byter, lånar, vårdar och köper begagnat än ägnar sig åt slit och släng. En ny livsstil, som så smått börjar få fäste. Exempelvis satsar barnklädeskedjan Polarn och Pyret, liksom Ikea nu, om än i liten skala, på återbruk. Butiksdörren ska inte bara användas för att bära ut varor, utan också öppnas för att ta tillbaks och ta tillvara.

Det är hoppfulla signaler i ett system huvudsakligen uppbyggt på kortsiktighet.

För fortfarande får hushåll miljarder i rot-bidrag för att riva ut helt fungerande kök och sätta in nya, för vilket de istället borde betala miljöavgift (den som lyssnar på Ulla Skoogs Husesyn i Sveriges Radio får insikt om hur många delar av gamla hus som är värda att bevara, men som alldeles för ofta kastas vid hårda, okunniga renoveringar).

Vi slänger närmare 90 kilo ätbar mat per person varje år.

Vi har aldrig konsumerat så mycket prylar som idag. Och återvinningen fungerar sisådär, visar exempelvis Kalibers granskning av fusket med giftigt batteriavfall som dumpas i Sverige och utomlands. Med tanke på att två tredjedelar av de svenska utsläppen kommer från konsumtion är takten i omställningen maklig i förhållande till behoven.

Så, äntligen, finns ett nyskapande, konkret och framtidsinriktat förslag från ett fackförbund: Handels miljö- och klimatpolitiska program. Här finns det som kan och borde göras nu, innan den fantastiska teknik som tar bort koldioxid (kanske) kommer. Förbundet tar modiga steg bort från ständigt ökad konsumtion av prylar och ser det som en facklig kärnfråga att driva på omställningen av sin bransch »från masskonsumtion av nytillverkade produkter till att utgå från cirkulära affärsmodeller«.

Produkter ska användas längre, repareras och återbrukas. På köpet får de anställda nya och utvecklande arbetsuppgifter och de fysiska butikerna fortsätter leva i stället för att hotas av den koldioxidslukande näthandeln. På att-göra-listan finns bland annat skärpta upphandlingsregler, en hållbar livsmedelshandel, subventionerad second-handförsäljning, förbud mot planerat åldrande av prylarna och märkning med förväntad livslängd och klimatdeklaration. Just sådant som kan göra skillnad på riktigt och som även förordats av experter.

Både prylar och människor mår bra av en andra chans.

Här finns en kraft och optimism som behövs i klimatarbetet och även kan bidra till ökad sysselsättning och kunskapshöjning. Det måste bli lätt att göra bra miljöval och svårt, till och med omöjligt, att konsumera ohållbart. Och då måste logistiken finnas på plats.

Förändringen kräver även inflytande för de anställda, liksom kompetenslyft när de som jobbar i handeln får fler ansvarsområden. Att värdera, laga, reparera och sy om, kräver kunskaper som är bristvara idag. Därför behövs ett antal arbetsmarknadsutbildningar till yrken för återbruk och reparationer som idag beklagligt nog för närvarande varken syns eller lyfts i Arbetsförmedlingens branschanalyser eller databaser.

En lyckad omställning ställer krav på kraftfull omfördelningspolitik som utjämnar klyftor. Samhällets rikaste ska bidra mest och regleras hårdast, medan boende i glesbygd och arbetarklass ska påverkas minst och kompenseras mest, understryker Handels. Som hjälporganisationen Oxfam visar i en ny rapport är dagens klimatojämlikhet extrem. Den rikaste procenten släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som hälften av jordens befolkning och mer än alla EU-medborgare tillsammans.

En spännande möjlighet som också lyfts för löntagarinflytande är så kallade gröna kollektivavtal, som använts i Kanada, för att få in även branschens miljöfrågor i förhandlingarna. Även regeringen, liksom EU, talar om övergången till en cirkulär ekonomi.  I somras antogs en strategi  som »en viktig del för att bli Sveriges första fossilfria välfärdsland.« Till detta ska handlingsplaner tas fram.

Men än saknas det konkreta görandet i större delen av systemet. I årets budget, som Miljöpartiet kallar den »grönaste genom tiderna«, läggs endast en promille av alla extra miljarder på Ökad takt i omställningen till en cirkulär ekonomi.

Handels har förstått att det inte bara är mängden varor som tillverkas som avgör hur mycket som säljs i butiken eller löntagarnas villkor och lön. Istället är det förädlingen i branschen, som ger ökad kvalitet till både produkter och arbetsinnehåll.

Både prylar och människor mår bra av en andra chans. Det fackliga förslaget för hur vi kan skapa ett samhälle som är både mer hållbart och jämlikt kan bli blåslampan politiken och branschen så akut behöver.