Sverige behöver en tioårig investeringsplan för bostäder, infrastruktur, förnybar energi och utbildning. Det skriver nationalekonomen Faradj Koliev (S).
Sverige är ett av få länder i Europa med goda statsfinanser, en stabil finansmarknad och låg statsskuldsränta. Men det betyder inte att vi mår bra – Sverige är en sjuk patient som väntar på rätt medicin. Det som behövs är en tydlig tioårig investeringsplan som kan lyfta investeringarna och återskapa tillväxt och jobb. Det kräver en stark politisk vilja för att rusta upp Sverige inför framtida utmaningar.
Arbetslösheten i Sverige ligger över åtta procent och ungdomsarbetslösheten något över 27 procent, vilket är en av de högsta i Europa. Den demografiska utvecklingen pekar på att närmare två miljoner människor beräknas att lämna arbetslivet mellan 2010 och 2025, vilket kommer att skapa obalanser i åldersstrukturen med allt högre andel äldre.
Svensk arbetsmarknad och tillväxt behöver de ungdomar som i dag står utanför!
Samtidigt har vi ett överskott i bytesbalansen på 6 procent av BNP, ett finanspolitiskt regelverk som sätter stopp för en nödvändig stabiliseringspolitik under lågkonjunktur och nästan ingen inflation. Det finns goda möjligheter att bedriva en aktiv investeringspolitik i Sverige för att få fart på tillväxten och därmed öka sysselsättningen.
Ett av målen för den ekonomiska politiken är att öka tillväxten och välståndet. Investeringar är därför av stor betydelse. Med investeringar menas de ekonomiska resurser som sätts i till exempel utbildning (humankapital) och i infrastruktur (realkapital). Det är svårt att avgöra vilken investeringsnivå som är optimal men i teorin ska nivån på investeringarna inte vara alltför låg i en fungerande ekonomi och en väsentlig del av produktionen måste avsättas till investeringar för att motverka att kapitalstocken (fastigheter och maskiner) förfaller.
Nationalräkenskaparnas investeringsstatistik inkluderar endast materiella investeringar, men investeringar i humankapital är också viktiga eftersom de för med sig teknisk utveckling som ökar arbetskraftens produktionsförmåga.
I Sverige har vi en alltför låg investeringsutveckling, särskilt när det gäller de offentliga investeringarna. Det har negativa effekter på den offentliga kapitalstockens utveckling i form av bristande underhåll av den offentliga sektorns reala tillgångar, som i sin tur missgynnar kommande generationer i form av högre investeringskostnader.
Sedan början av 1970-talet har de offentliga investeringarna sjunkit från fem procent av BNP till cirka tre procent under 1980-talet och har fortsatt att ligga på samma nivå efter 1990-tals krisen. Minskningen av investeringskvoten kan i huvudsak förklaras av sjunkande offentliga investeringar i bostäder och infrastruktur samt kommunala investeringar.
Den nuvarande investeringsnivån i Sverige är låg också i internationell jämförelse – de offentliga investeringarna ligger under OECD-snittet. Bostads- och infrastrukturinvesteringar befinner sig på på historiskt sett låga nivåer. Till exempel låg infrastrukturinvesteringar på cirka en procent av BNP jämfört med de totala fasta bruttoinvesteringarna på 18 procent.
Det byggs alldeles för lite bostäder och infrastruktur i Sverige.
Sverige har inte råd att spara sig ur problemen. Det finns därför starka skäl att bedriva en aktiv investeringspolitik i en tid då vi har en ledig arbetskapacitet i kombination med stora investeringsbehov inom bostads- och infrastruktursektorn. Statens upplåning för att finansiera produktiva offentliga investeringar skulle skapa en långsiktig tillväxtpotential och därmed också minska den offentliga skuldkvoten.
Det är också ett ypperligt tillfälle att satsa på miljöinvesteringar då dessa kostar mindre i dag än i framtiden när miljöproblemen har blivit större och därav också mer kostsamma. Här krävs det mycket stora investeringar för nå EU:s klimatmål 2050.
För att vända på investeringsutvecklingen i Sverige, bör politikerna komma överens om en tioårig investeringsplan för bostäder, infrastruktur, förnybar energi och utbildning. En aktiv investeringspolitik som skulle få fart på tillväxten i Sverige och minska arbetslösheten rejält, är den rätta medicinen. Och det är precis vad Sverige behöver i dag.
Faradj Koliev, socialdemokratisk riksdagskandidat och nationalekonom.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
