Vad händer med yttrandefriheten när nätet används som medel för att massövervaka människor? Olof Kleberg, tidigare chefredaktör Västerbotten Kuriren, efterlyser en samhällsdiskussion om friheten på internet.
Nu, om inte förr, måste en seriös samhällsdiskussion komma igång om hur nätets frihetsmöjligheter ska gynnas och kontrollambitionerna hejdas. Det är en diskussion som måste gå betydligt djupare än att frihet och säkerhet förutsätter varandra. Motsättningen är snarare inbyggd. Och den växer med teknologins utveckling.
I maj bjöd utrikesminister Carl Bildt in till den stora internationella konferensen Stockholm Internet Forum. Kring 450 tillresta från 90 länder deltog: dataexperter, företagare, forskare, bloggare och frivilligarbetare. Det rapporteras om livliga diskussioner. Dock var det tyst i svenska medier.
Därför har det undsluppit de flesta svenskar att ett av huvudämnena skapade en ettrig debatt. Det gällde om frihet och säkerhet går att förena på nätet. I klartext: Är internet ett formidabelt instrument för att skapa mer frihet och bättre utveckling? Vi har ett pinfärskt exempel på det senare: USA:s masskontroll av människors kommunikationer, länge anad men nu bekräftad.
Carl Bildt uppträder i praktiken som Sveriges globala IT-minister. I FN:s människorättsråd fick Sverige förra året igenom en resolution att friheten på nätet ska vara lika stor som annan yttrandefrihet.
I debatten (som kan avlyssnas på www.stockholminternetforum.se, session 1) stod Carl Bildt som försvarare av den mest konventionella synen. Frihet och säkerhet är två sidor av samma mynt, det ena förutsätter det andra, sade han redan i inledningstalet. Men i ett panelsamtal slog Carl Bildt fast följande:
– Övervakning begränsar inte yttrandefriheten. Men det måste finnas lagar och parlamentarisk kontroll. Det är skillnad på bra och dåliga regimer.
Carl Bildt fick mothugg redan då av bland annat Susan Morgan, chef för Global Network Initiative, ett nätverk sammansatt av företag, medborgargrupper och forskare:
– Övervakning som genomförs i demokratiska stater inspirerar ofta icke-demokratiska regimer!
Hårdare blev kritiken i nästa session i detta forum, som skickligt leddes av BBC-journalisten Stephen Sackur (Hard Talk). Här försökte EU-kommissionären Cecilia Malmström, om än mindre nonchalant än Bildt, att försvara massövervakning – men bara i speciella fall och under kontroll.
Leslie Harris, känd amerikansk expert på IT och demokrati, protesterade:
– Det där är den allra farligaste idén: att vi i väst nog kan övervaka om det bara kontrolleras väl. Vårt ansvar borde i stället vara att inte bli förebilder för diktaturer!
Även Ron Deibert, kanadensisk nätsäkerhetsforskare, konstaterade att kontrollmekanismerna ständigt försvagas i hela västvärlden. Samtidigt pressas telekomföretagen att tjäna militära eller polisiära intressen – nåja, de tjänar grova pengar också! Detta skapar en helt ny situation.
Vi har utmärkta exempel på övervakning här i Sverige: statens FRA-lag och datalagringsdirektiv, Telia Soneras miljardvinster i diktaturer, Ericssons export av avlyssningsutrustning. Vad händer med friheten när nätet används som effektivt medel för att massövervaka människor?
Stockholm Internet Forum tycks inte ha blivit den optimistiska sammankomst som Carl Bildt hade tänkt sig. Forumet ägde rum ett par veckor innan den stora Prismläckan i USA, som Edward Snowden avslöjade, om att nätjättarna, bland annat Apple, Google, Microsoft och Facebook) har öppnat sina servrar för statens säkerhetsorgan NSA. Alla illusioner om demokratiska skyddsvallar tycks ha krossats.
Men under Stockholm Internet Forum framstod Carl Bildt och Sverige som märkligt problembefriade. Delegater från 90 länder måste ha åkt hem med ett starkt minne av svensk kontrollnaivitet.
Diskussionen om friheten på nätet kommer säkert att bli skarp i USA och i många andra länder. Men i vänliga Sverige – vem tar itu med naiviteten?
Olof Kleberg, vice ordförande för OSSE-nätverket och tidigare chefredaktör för Västerbotten Kuriren
Detta är en förkortad version av en artikel som först publicerades i Västerbottens-Kuriren (13.6. 2013).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
