Friskoledebatt Socialdemokraterna utspel att förbjuda konfessionella, religiösa, friskolor är förenklat och felaktigt. Diskussionen om konfessionella friskolor behöver bli mer nyanserad, skriver Lennart Hallengren, Socialdemokrater för tro och solidaritet.
Utspelet om att förbjuda religiösa friskolor har fått både positiva och negativa reaktioner.
Det är angeläget med en seriös debatt vad systemet med friskolor och även det fria skolvalet har lett till.
För tydlighetens skull är det självklart att undervisningen i skolan ska vara fri från religiösa inslag och påverkan, eller påverkan för andra ideologier och livsåskådningar.
Aktiviteter med religiös prägel ska vara frivilliga och utanför schemalagd tid. Läroplanen ska följas. Skolinspektionen ska kontrollera att skolor följer statliga styrdokument.
Ett förbud mot konfessionella skolor kan lätt tolkas som ett synsätt att religion står i konflikt till kunskap, bildning, vetenskap, demokrati, mänskliga rättigheter och integration.
Både idag och historiskt har kristendom, judendom, islam och andra religioner värnat bildning, kunskap, vetenskap och mänskliga rättigheter. En mängd företrädare för skilda religioner har varit och är framträdande när det gäller bildning, vetenskap, demokrati och mänskliga rättigheter. Naturligtvis har det funnits extremistiska undantag inom olika trosuppfattningar.
En annan underton i debatten om att förbjuda konfessionella skolor är att religion per definition är negativt och farligt.
Att ensidigt rikta kritiken mot konfessionella skolor leder fel.
I Sverige finns idag drygt 6000 grund- och gymnasieskolor. Av dessa är ca 1250 friskolor. Och av dessa 1250 friskolor är 70 konfessionella, religiösa avseende på huvudmannen och drygt 50 har kristen inriktning.
Det finns inga belägg för att konfessionella friskolor skulle bidra mer än andra friskolor till den ökade segregationen. Det är väl dessutom närmast omöjligt att 70 skolor av Sveriges totalt 6000 skolor skulle vara orsaken till segregationen i våra svenska skolor.
I höstas gav regeringen nya direktiv till utredningen om konfessionella friskolor. Enligt direktiven ska skolorna stå för värderingar som jämlikhet och mänskliga fri- och rättigheter. Dessa krav bör rimligen ställas på alla som bedriver skolverksamhet.
Om det finns brister i hur konfessionella skolor följer läroplanen och andra styrdokument ska det självklart påtalas och rättas till, och samma måste gälla alla skolor.
Frågan är dessutom om det är förenligt med Europakonventionen att förbjuda konfessionella friskolor. Den diskussionen behöver också ventileras seriöst.
En annan underton i debatten om att förbjuda konfessionella skolor är att religion per definition är negativt och farligt. Som en följd av det blir ateism och att inte tro betraktat som normen, som en neutral sanning och det allena saliggörande.
Religion lever och finns i samhället eftersom människor som har en tro lever och verkar liksom de som inte har en tro.
Religion är en tillgång för samhället. Det finns självfallet både positiva och negativa sidor av religion beroende hur de tolkas och utövas. Liksom det finns positiva och negativa sidor av hur politiska ideologier har praktiserats.
Det som är problem och brister i friskolesystemet behöver vi gå i närkamp med och rätta till. Regelverket liksom kontroller behöver troligen skärpas. Men att helt förkasta en viss typ av friskolor, konfessionella, på grund av att vissa uppvisar brister är inte rätt väg.
Lennart Hallengren är ordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet Skåne/Blekinge.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
