Feministiskt upprop för fred

debatt När kriget rasar och militära lösningar framträder som det enda svaret på människors rädsla, stress och förtvivlan, ser vi som vår plikt att söka alternativ som värnar om livet och framtiden, skriver 32 kvinnor från olika delar av samhället.

Det här är ett upprop för fred på den internationella kvinnodagen 8 mars. Vi som skriver under uppropet är feminister med olika bakgrund och verksamma i olika delar av samhället. Vi står enade i feminismen och övertygelsen att hållbar fred inte skapas med militära medel.

Rysslands militära invasion i Ukraina är ett allvarligt brott mot internationell rätt. Avsky och oro uttrycks i det internationella samfundet. Vår solidaritet och vårt stöd går reservationslöst till alla som drabbas av krigets härjningar och som nu kämpar för att rädda sitt land, sina liv och skydda sina närmaste. Som feminister försvarar vi människors villkorslösa rätt till ett liv i fred och frihet.

I ett läge där det militära våldets logik och konfliktens eskalering dominerar det offentliga samtalet vill vi höja våra röster.

Nu när kriget rasar och militära lösningar framträder som det enda svaret på människors rädsla, stress och förtvivlan, ser vi som vår plikt att söka alternativ som värnar om livet och framtiden. I ett läge där det militära våldets logik och konfliktens eskalering dominerar det offentliga samtalet vill vi höja våra röster. Vi upprepar att våld aldrig har varit en lösning för de miljoner människor som drabbats av krigets fasor.

Vi vet att export av krigsmateriel till områden som härjas av krig kan bidra till att eskalera konflikter och leda till ökad militarisering. Att kärnvapen finns med i bilden gör militariseringen än mer skrämmande.Det pågående kriget gör det också extra svårt att veta var vapen i slutändan hamnar. En risk är att de tillfaller kriminella grupperingar som ofta flyttar fram sina positioner i skuggan av kriget. Som alltid är det civilbefolkningen som drabbas av en hög närvaro av vapen.

Vi har lärt oss av många generationers kvinnor före oss att fred aldrig kan byggas genom militära strategier. Den svenska alliansfriheten har gjort det möjligt att agera medlare och verka för nedrustning. Det är djupt olyckligt om exporten av krigsmateriel undergräver en sådan position nu. Men det är inte för sent, det är tvärtom nödvändigt, att söka diplomatiska lösningar och alternativ till militära insatser. Det är heller inte för sent att agera för internationell kärnvapennedrustning, en historiskt förankrad del av den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

Det sägs ofta att ett krig medför bara förlorare. Det gäller också det krig som nu förs i Ukraina och som riskerar att spridas över Europa och få förödande konsekvenser för jordens befolkning. Vi som inte befinner oss i krigets centrum är skyldiga att mobilisera alla möjliga hjälpinsatser till dem som drabbas. Vi har även ett ansvar för att hitta alternativ till en ökande våldsspiral.

Paulina de los Reyes

Emma Rosengren

Maud Eduards

Diana Mulinari

Lo Kauppi

Agnes Hellström

Sissela Nordling Blanco

Carmen Blanco

Maria Jansson

Sara Edenheim

Malin Nilsson

Stina Malmén

Carin Holmberg

Julia Willen

Paloma Madrid 

Camilla Elmhorn

Josefin Lind

Maria Wendt

Anna Bredström

Carolina Uppenberg

Elin Liss

Felicia Mulinari

Birgitta Löwander

Tove Ivergård

Ingegerd Municio

Irene Molina 

Lena Sawyer

Lina Hjärtström

Lotta Sjöström Becker

Matilda Baraibar 

Klara Arnberg

Ulrika Dahl