Skolval En förstatligad skola utan fria skolval är två viktiga steg mot en mer jämlik och mindre segregerad skola, skriver Lisa Palm, Feministiskt initiativ.
Samtliga partier säger att alla skolor ska vara bra skolor. Trots det är det få som vågar ifrågasätta det fria skolvalet.
Skolsegregationen är både symptom på och källa till ett ojämlikt samhälle och det är barn och unga som tar den största smällen. Det är både en förlust för eleven själv – men också för demokratin i stort.
Den svenska skolan behöver en jämlikhetsreform. Samtliga partier säger att alla skolor ska vara bra. Det ska inte finnas dåliga skolor. Visst är det svårt att inte hålla med. Men trots det är det få som vågar ifrågasätta det fria skolvalet och det skolpengssystem som bidragit till skolsegregationen.
Organisationen OECD har uppmanat Sverige att frångå det fria skolvalet eftersom de menar att det har varit en bidragande faktor för den ökade skolsegregationen.
Det är dessutom ännu mer angeläget när klassklyftorna fortsätter att växa. SCBs senaste statistik visar att inkomstklyftorna aldrig varit större i modern tid än nu.
I Hjulsta, Kronogården och Geneta går inte ens hälften av eleverna ut med gymnasiebehörighet, medan det i Östermalm, Örgryte och Danderyd är nästintill 100 procent.
Det är stora skillnader i hur stor andel elever som går ut med gymnasiebehörighet beroende av var i en kommun eller vilken del av landet de bor.
I förorter som Hjulsta i Stockholm, Kronogården i Trollhättan och Geneta i Södertälje går inte ens hälften av eleverna ut med gymnasiebehörighet, medan det i stadsdelarna Östermalm, Örgryte och Danderyd i Stockholm är nästintill 100 procent.
Vad som kännetecknar områden och skolor där elever går ut med lägre gymnasiebehörighet är hög arbetslöshet, fattigdom och trångboddhet. Det betyder att skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag när skolan inte kan ge elever vad den saknar hemifrån, både socialt och ekonomiskt.
Vi behöver frångå dagens system med det fria skolvalet och ersätta det med ett jämlikt skolsystem. Feministiskt initiativ har sedan länge drivit frågan om att förstatliga skolan för att skapa likvärdighet. Därtill behöver vi förändra dagens skolsystem för att skapa en jämlik skola genom att:
- Det fria skolvalet avvecklas till förmån för likvärdiga livschanser och jämlikhet.
Det fria skolvalet med skolpengssystemet har permanentat den elevsortering som sker utifrån bakgrund, hudfärg och klass. Vad det »fria« skolvalet har skapat är »bra» och »dåliga« skolor. Ansvaret läggs på föräldern eller individen för att välja den bästa skolan. Annars får man skylla sig själv. Alla skolor ska vara bra och de ska finnas i närheten av hemmet.
- Förändra skolpengssystemet.
Elever agerar idag som kunder på skolmarknaden när skolor måste tävla om eleverna för att säkra sin ekonomi. Varje skola ska ha en långsiktig och säkrad ekonomi för att kunna planera sin undervisning, elevhälsovård och ge alla elever bästa förutsättningar att klara sina studier.
Det är särskilt viktigt för mottagande av nyanlända elever och barn med särskilda behov. En elevs skolgång kan aldrig vara en fråga om hur mycket pengar den kostar.
- Strategier för att motverka bostadssegregationens påverkan på skolsegregationen.
Skolsegregationen är också till stor del en konsekvens av bostadssegregationen. Därför behöver även upptagningsområden för skolor ritas om för att skapa en så bred social sammansättning av elever som möjligt.
Systemet för hur elever placeras i skolorna måste förändras för att skolors elevsammansättning i högre grad ska spegla samhället.
Även om samtliga partier menar att alla skolor ska vara bra, är det få som verkar vilka gå till botten med problemet – det fria skolvalet och skolpengssystemet. En ojämlik skola är både en förlust för eleven själv, men också för det demokratin i stort. Därför behöver den svenska skolan en jämlikhetsreform.
Lisa Palm är kommunfullmäktigeledamot för Feministiskt initiativ i Stockholms Stad.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
