Pensionssystemet måste göras om i grunden för att bli förutsägbart och pålitligt, skriver Fi:s Gudrun Schyman, Annelie Nordström och Lotten Sunna, som också kritiserar de kollektivavtalade tjänstepensionerna.
Nu är det avtalsrörelse och facken är på hugget. I olika utspel lovar de sina medlemmar att driva större avsättningar till tjänstepensioner, eftersom de vill att deras medlemmar ska få en pension »det går att leva på, inte bara överleva«.
De senaste veckorna har också pensionskuverten dumpit ner i de svenska brevlådorna. För många är läsningen chockartad och var fjärde svensk kommer att ha svårt att klara sig på sin pension. Fackföreningarnas oro för medlemmarnas pensioner är berättigad och de gör givetvis rätt i att kräva åtgärder.
I nuvarande pensionssystem kommer tjänstepensionen att spela en allt större roll i framtiden. Men den väg fackförbunden väljer riskerar att driva på en utveckling mot allt större klyftor mellan hög- och låginkomsttagare, mellan de som har fasta anställningar och de som inte har det, mellan de som överhuvudtaget har jobb och de som är arbetslösa.
Det allmänna pensionssystemets konstruktion innebär en ständigt sänkt allmän pension för alla, eftersom de löpande anpassas efter den ständigt ökande förväntade livslängden och allt fler blir fattigpensionärer. Dagens pensionssystem är så krångligt och oöverskådligt att det har tagit ett par decennier att se utfallet och därigenom fullt ut förstå konsekvenserna av det. Nu ringer larmklockorna i tidningarna mest varje dag och det haglar rapporter som visar på hur ojämställdheten och ojämlikheten inte bara cementeras, utan fullständigt exploderar i pensionskuvertet.
Vi vill ha en allmän välfärd som inte bara gäller vissa, utan som inkluderar alla.
I Sverige har vi hyllat den generella välfärden, alltså att pension ska omfatta alla och ska vara allmän. Systemet var tänkt att huvudsakligen bestå av den allmänna pensionen som sedan kunde kompletteras med tjänstepension eller privat pensionssparande. Men med de tre huvudprinciper som styr pensionens utfall sedan 1992 urholkas den allmänna pensionen allt mer för varje år som går:
Hela livsinkomsten ligger till grund för den allmänna pensionen. Varje avsteg från heltidsarbete ger konsekvenser för pensionsnivån.
Pensionen är avgiftsbestämd, det finns inga löften eller utfästelser. Inte förrän på pensionsdagen är det möjligt att veta hur stor pensionen blir. En sjukdom eller arbetslöshet kan få avgörande betydelse.
Pensionens storlek anpassas till antaganden om förväntad livslängd. För varje år så höjs delningstalet, alltså det antal år som en intjänad pension ska delas upp på.
Den allmänna pensionen ger inte längre ett tillräckligt skydd för stora grupper. Kvinnor, utrikes födda, personer med funktionsnedsättning och transpersoner är några av de grupper som drabbas hårt. En riktigt bra pension kan bara den med ett välavlönat, livslångt och friskt yrkesliv, på heltid med en arbetsgivare med kollektivavtal räkna med.
Behovet av att komplettera den allmänna pensionen med olika former av tilläggsförsäkringar ökar lavinartat. Det sker i huvudsak genom att:
Parterna träffar kollektivavtal om tjänstepension, vilket ger stabilt tillskott för alla som omfattas av avtalen hela eller delar av sitt arbetsliv. Tillskottet är relaterat till den anställdes lönenivå.
Försäkringsbolag som erbjuder privata pensionsförsäkringar direkt till olika kundgrupper.
Individuella tjänstepensionsförsäkringar för dem med goda anställningsvillkor.
Allt detta innebär avsteg från att systemen är generella och allmänna, några exkluderas.
Vi är förvånade över att inte de fackliga organisationerna högljutt ställer krav på regeringen att agera både i frågan om de allmänna pensionerna och flera andra uppenbara brister i arbetsmarknadslagstiftningarna, som också påverkar pensionens storlek.
De senaste åren har kollektivavtalslösningar drivits hårt av både arbetsgivare och fackföreningar. Allt ska lösas kollektivavtalsvägen. Pensioner, begränsningar av det orimliga antalet visstidsanställningar, heltidsfrågan, ohälsan och rimliga arbetstider ska fixas i kollektivavtal och allt inom ramen för »märket«. Det går utmärkt för många tjänstemän i TCO och SACO samt för arbetstagare i LO:s manskodade sektorer. Men hur ska de med lågavlönade jobb i handeln, på restaurangerna och i vården få lika bra villkor? Ska de sälja redan små löneökningar för att få rimliga pensioner och en arbetsmiljö värd namnet? Det är inte rimligt.
Vi menar att det behövs stabila generella system i botten som ger alla arbetstagare humana villkor och trygg ekonomi både den tid man förvärvsarbetar och när man är pensionär. Vi driver därför omfattande politik på dessa områden, bland annat:
Stopp för så kallad »hyvling«, det ska inte vara möjligt att sätta arbetstagare i en situation där de tvingas acceptera en lägre sysselsättningsgrad och därmed ett krympt lönekuvert, utan någon som helst motivering.
Stopp för allmän visstidsanställning. Det ska inte vara möjligt att hålla människor i ständigt förnyade korttidskontrakt utan objektiv grund.
Stopp för lönediskriminering. Ge medlingsinstitutet nya direktiv som ger dem möjlighet att tillåta att de kvinnokodade sektorerna kan runda märket, till dess att de genusrelaterade löneskillnaderna är helt utplånade.
Stopp för ett pensionssystem som leder till ökade klyftor i samhället. Systemet behöver göras om i grunden och bli förutsägbart och pålitligt. På vägen dit behövs akuta insatser för att dagens pensionärer ska kunna leva på sin pension. Den viktigaste åtgärden är att höja garantipensionen, till 11 800 kronor för att möta EU:s gräns för fattigdom.
Feministiskt initiativ driver en politik för allmänna och generella system med höga tak, eftersom de får så kraftfull omfördelningseffekt. Från de som har mer till dem som har mindre och från dem som har arbete till de som för tillfället inte har och från dem som är friska till dem som är sjuka. En allmän välfärd som inte bara gäller vissa, utan som inkluderar alla.
Gudrun Schyman, partiledare Feministiskt initiativ, Annelie Nordström, arbetsmarknadspolitisk talesperson Feministiskt initiativ, Lotten Sunna, socialförsäkringspolitisk talesperson, Feministiskt initiativ
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
