I nyhetsrapporteringen om Feministiskt initiativs skuggbudget kan man läsa att Fi vill höja skatterna.Men vår främsta ambition är att begränsa delar av skatteavdragen från den borgerliga regeringsperioden och satsa hårt mot skatteflykt och skattefusk, skriver Katarzyna Konkol-Gullberg, Feministiskt initiativs finansutskott.
I en artikel i Dagens Arena kan vi läsa hur nationalekonomen Gabriel Zucman rekommenderar Sverige att återinföra förmögenhetsskatt och arbeta mer fokuserat mot skatteflykt.
Efter att ha studerat skatteflykt i nordiska länder ser han det som ett recept för ett mer jämlikt samhälle och ser att det är rätt läge nu. Vi i Feministiskt initiativ håller med om detta då det är vår fastlagda politik.
I nyhetsrapporteringen om partiets skuggbudget kan man läsa att Fi vill höja skatterna. Det är dock en sanning med modifikation. Vår främsta ambition är att begränsa delar av skatteavdragen från perioden 2006–2014 i budgeten genom att bland annat begränsa bidragen till de välbärgade (avtrappning av Rot och Rut), återinföra skatt på förmögenhet och fastighet, omfördela resurser från militären till den mänskliga säkerheten i vårt samhälle (satsningar på bl.a. vård och omsorg) samt se till att de skatter som redan ska betalas verkligen kommer in i statskassan.
Regeringen talar i sin höstbudget om stärkta anslag till polisen för att öka antalet utredda brott men verkar vara mindre benägna att sätta dit de ekonomiska brottslingarna.
De ger förslag på vissa reformer kring skatteflykt och skatteundandragande, vilket Feministiskt initiativ välkomnar, men det är långt ifrån tillräckligt. Varför satsar inte regeringen mer mot att miljarder skattekronor undanhålls istället för att bidra till vår gemensamma välfärd?
EU:s ministerråd är tydligt med att skatt ska betalas där vinster och mervärde skapas. Den svenska regeringen skriver uttryckligen i sin budgetproposition att det är viktigt att alla bidrar till vår gemensamma välfärd.
Varför satsar inte regeringen mer mot att miljarder skattekronor undanhålls istället för att bidra till vår gemensamma välfärd.
Ändå väljer många företag och privatpersoner att undgå svensk beskattning genom skatteflykt och skattefusk. Det är ett stort hål genom vilket pengar till vår gemensamma välfärd försvinner.
Enligt EU-kommissionens uppskattningar förlorar EU-länderna 50 miljarder euro årligen på endast momsbedrägerier.
Skatteverket har inte kvantitativt uppskattat undanhållen skatt sedan 2007, men beräknade den då till 133 miljarder kronor, varav internationellt relaterade skattefel beräknades uppgå till 46 miljarder kronor.
Ett särskilt problem är placeringar av kapital i så kallade skatteparadis. Återkommande skandaler efter läckor från banker och advokatbyråer (som t.ex. Panamaskandalen) har visat den massiva negativa påverkan som sådant fusk har på Sveriges statsfinanser.
Och bortfallet av intäkter från budgeten är inte det enda problemet när det gäller skatteflykt och skattefusk. I och med att det är de rikaste som drar störst nytta från sådana praktiker, bidrar de till ökade inkomstklyftor i vårt samhälle.
De rika blir rikare och de fattiga fattigare när rika inte betalar sina skatter. Pengar som kan användas till bättre måltider på äldreboenden, mindre barngrupper på förskolor eller bättre förlossningsvård stannar istället i fuskarnas fickor.
För att motverka denna utveckling krävs ett omfattande arbete på såväl nationell som internationell nivå. På det nationella planet behövs lag- och regelverksändringar samt ökade resurser till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Internationellt måste informationsutbytet mellan länderna förbättras.
Pengar till måltider på äldreboenden, barngrupper på förskolor eller förlossningsvård stannar istället i fuskarnas fickor.
Feministiskt Initiativ föreslår därför i sin skuggbudget att:
- Informationsskyldighet införs för skatterådgivare – de ska vara skyldiga att upplysa Skatteverket om kundernas skatteplaneringsupplägg för att öka transparensen.
- Självrättelsesystemet reformeras – bristande kontroll vid självrättelse resulterar i nuläget i straffrihet även vid grovt skattefusk och öppnar dessutom för penningtvätt.
Skatteverkets möjligheter till kontroll av de bakomliggande omständigheterna vid självrättelse ska förbättras.
- Skatteflyktslagstiftningen ses över:
Gränsen mellan skatteflykt och skatteplanering är i dagsläget flyktig samtidigt som skatteflykt inte juridiskt sett är ett brott. Fi vill se en lagändring inom området.
- Anslaget till Skatteverket för skatteflyktsutredningar ökas med 150 miljoner kronor.
- Anslaget till Ekobrottsmyndigheten för utredning och lagföring av ekobrott ökas med 50 miljoner kronor.
- Internationellt samarbete förstärks när det gäller avtal om informationsutbyte av skatteinformation och information om ägarstrukturer.
Fler länder inkluderas i samarbetet, med målsättningen att automatiskt informationsutbyte ska bli en global standard.
Sammanlagt vill Feministiskt initiativ årligen satsa 200 miljoner kronor mer än regeringen på åtgärder mot skatteflykt och skattefusk.
Genom dessa offensiva satsningar kan skattefelet, enligt en försiktig kalkyl, minska med 4 miljarder kronor årligen – en minskning av undanhållen skatt med ca 3 %.
Eller enklare sagt, ett belopp som skulle täcka kostnader för både en genomgripande vårdplatsreform, mindre barngrupper på förskolorna och extra resurser till äldreboenden. Om alla betalar sin skatt har samhället råd.
Katarzyna Konkol-Gullberg ingår i Feministiskt initiativs finansutskott.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
