Demokratiska krafter inom och utanför Turkiet, med fokus på mänskliga rättigheter, demokrati och nedrustning, behöver i dag allt stöd de kan få, skriver Gudrun Schyman och Jaime Gomez.
De senaste veckorna har världen bevittnat hur Turkiet använder sin militära makt för att attackera kurdiska städer i olika delar av Syrien. Media rapporterar att civila är offer för dessa attacker, som enligt internationell rätt inte är legitima.
Turkiets regering har utlyst utegångsförbud i flera kurdiska städer, bland annat i Cizire i sydöstra Turkiet. Där rapporteras att turkiska militära styrkor dödat cirka 60 civila när de flytt undan de pågående striderna.
Människorättsadvokaten Terfa Nisébini berättar att kemiska vapen användes i attacken.
I en annan attack blev obeväpnade civila kurder med vita flaggor beskjutna av turkisk militär när de transporterade civila som var sårade. Händelsen filmades av en journalist som också blev nedskjuten.
Handlingar som kränker de mänskliga rättigheterna är inga nyheter när det gäller Turkiet. 1 128 välkända akademiker som undertecknade ett upprop i protest mot våldet mot kurderna har stämplats som »förrädare« av Recep Tayip Erdogan.
Amnesty Internationals rapport »Europas grindvakt« från december 2015 är mycket tydlig: »Genom att anlita Turkiet som grindvakt för Europa i flyktingkrisen löper EU risk att ignorera och nu uppmuntra allvarliga människorättsövergrepp«.
Turkiets regering har beordrat belägring av kurdiska städer. Enligt människorättsorganisationen IHD i Diyarbekir har »den turkiska militären 59 gånger utlyst utegångsförbud som ibland varat i veckor«. Rapport efter rapport från olika människorättsorganisationer visar att Turkiet utövar statlig terror mot det kurdiska folket.
Det skrämmande är omvärldens tystnad inför övergreppen. Att vara tyst inför så allvarliga attacker mot den civila befolkningen är att ta ställning för barbari.
En feministisk utrikespolitik får inte kompromissa med de mänskliga rättigheterna. Den svenska regeringen borde använda alla medel för att få Turkiet att följa den folkrätt som tvingar stater att respektera den civila befolkningen vid militära konflikter.
Den svenska regeringen borde också arbeta intensivt för att Turkiets militäroffensiv och belägringar av kurdiska städer avslutas och fredsförhandlingar mellan Turkiets regering och kurdiska organisationer återtas. Demokratiska krafter inom och utanför Turkiet, med fokus på mänskliga rättigheter, demokrati och nedrustning, behöver i dag allt vårt stöd.
Gudrun Schyman, partiledare Feministiskt Initiativ (F!)
Jaime Gomez, ledamot i utrikesutskottet i F!:s skuggriksdagsgrupp
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
