debatt När Stockholms politiska majoritet ska omsätta klimatmålen i styrdokument lyser systemkritiken med sin frånvaro. Det enda realistiska är att ersätta målet om hög ekonomisk tillväxt med mål om hållbarhet och minskad klimatpåverkan, skriver Lisa Palm, tillträdande gruppledare för Feministiskt Initiativ Stockholm.
Skogar brinner, havsytan stiger och glaciärer smälter. I år är andelen koldioxid i atmosfären den högsta på 800 000 år och prognosen är att vi har sju år på oss att få helt stopp på utsläppen om vi ska ha en chans att uppnå 1,5-gradersmålet. Samtidigt har världen drabbats av en pandemi som tvingat samhället att stanna upp.
När stadens ekonomi nu ska startas om måste klimatet sättas i centrum, särskilt om Stockholm ska vara en internationell förebild inom det globala miljö- och klimatarbetet i framtiden. Som ett led i den ambitionen antog staden nyligen en ny klimathandlingsplan. Det är positivt att Stockholm tar ett steg framåt i arbetet med samtidens viktigaste fråga men dessvärre är steget alldeles för litet.
För två år sedan lämnade Miljöpartiet samarbetet med Feministiskt initiativ och de röda partierna i kommunfullmäktige för att bilda ett grönblått styre. Särskilt anmärkningsvärt är det i en tid när klimatforskare världen över efterlyser systemförändringar som sällan går att finna i en högerpolitik.
I såväl stadens budget som de nyantagna styrdokumenten ser vi nu vad Miljöpartiets sidbyte kostar klimatarbetet med övergripande mål om hög och hållbar tillväxt. Därmed har vi endast fem år på oss efter valet 2022 att byta riktning från en tillväxtorienterad klimatpolitik till den radikala omställning som forskare världen över efterfrågar.
Hållbar tillväxt är ett begrepp som saknar enhetlig definition men brukar syfta till att ett samhälle ska kunna reducera sin miljöpåverkan och minska sina utsläpp, samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. Genom effektivisering, övergång till rena energikällor och ny teknologi ska vi lyckas hantera de utsläpp som ökad ekonomisk aktivitet skapar.
Vi kan effektivisera och digitalisera, men sanningen är att dagens teknik inte kan lösa det här utan minskad konsumtion, minskade resor och minskad resursförbrukning.
Utan att göra några märkbara förändringar i vår livsstil ska vi möta Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen under 1,5 grader. Det låter så klart lockande och motsvarar det grönblå styrets planer för att möta rådande klimatkris.
Tyvärr varnar många forskare för att det historiskt aldrig fungerat att ha en ekonomisk tillväxt utan ökade koldioxidutsläpp. Vi har lyckats minska de genomsnittliga utsläppen per krona tillväxt, men i absoluta termer ökar de fortfarande. Det som krävs är nollutsläpp, även under en växande ekonomi, men allt fler pekar på att en sådan absolut frikoppling mellan tillväxt och utsläpp inte är möjlig inom de tidsgränser som klimatkrisen kräver. Vi kan effektivisera och digitalisera, men sanningen är att dagens teknik inte kan lösa det här utan minskad konsumtion, minskade resor och minskad resursförbrukning.
Omstarten av ekonomin efter pandemin kommer att ställa höga krav på Stockholms grönblåa styre. Därför är det oroväckande när den nödvändiga systemkritiken lyser med sin frånvaro i de dokument som ska vara vägledande i klimatarbetet framåt. Det duger inte.
Därför vill Feministiskt initiativ att staden genast ersätter målen om hög ekonomisk tillväxt med mål om hållbarhet och minskad klimatpåverkan. De tidsangivelser som staden arbetar mot måste skärpas och det är hög tid att klimatfrågan tas på det allvar den förtjänar. För hur ska Stockholm annars ha en chans att möta vår tids svåraste utmaning när stadens styre saknar en realistisk plan för hur målen ska uppnås?
Lisa Palm, tillträdande gruppledare Feministiskt initiativ Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
