Samtyckeslag är ett steg på vägen mot att stärka den sexuella integriteten. Vi hoppas att att nuvarande regering följer förslaget, skriver Linnéa Bruno, styrelseledamot och Gudrun Schyman, partiledare.
I går stod det klart att regeringens utredare Mari Heidenborg kommer att lägga ett förslag som innebär att någon form av samtyckesreglering ska införas för våldtäktsbrott.
Feministiskt initiativ välkomnar förslaget. Vi har länge varit drivande i frågor kring kroppslig integritet och frihet från våld, varav samtyckesreglering är en pusselbit. Vi menar att det är hög tid för ett paradigmskifte i samhällets syn på sexualitet och kroppslig integritet och välkomnar förslag som tydliggör ansvaret att försäkra sig om frivilligt deltagande av alla inblandade vid sexuella aktiviteter.
Tills för så sent som 1965 sanktionerades våldtäkt inom äktenskapet – den utsatta hade inte lagligt stöd att slippa sexuellt våld från sin make. Dagens sexualbrottslag kräver att tvång ska ha förekommit för att en våldtäkt ska räknas som våldtäkt. De allra flesta förövare är män.
Lagen medför på detta sätt en syn på särskilt kvinnor som sexuellt tillgängliga så länge de inte gör fysiskt motstånd. Detta synsätt är inte förenligt med ett demokratiskt samhälle där människans rätt att bestämma över sin sexualitet och kroppsliga integritet värnas.
Merparten av våldtäkterna är inte överfallsvåldtäkter, och ger inte allvarliga fysiska skador. Oftast känner förövare och offer varandra. Nyckelfrågan blir om det kan uteslutas att förövaren inte förstod att den utsatta var ovillig till sex där, då och på det sättet. Kanske trodde han att de ägnade sig åt dominanssex, som hon i själva verket njöt av, trots att hon grät och gjorde motstånd?
Kanske kunde de ihopknipna låren vara tecken på blygsel, och inte alls på att hon inte ville ha en glasflaska i underlivet av ett gäng killar på en fest? Kanske trodde han att hennes nej egentligen betydde ja?
Återkommande friande domar i sexualbrottsmål, där det framstått som uppenbart att sex utan samtycke har ägt rum, gör frågan om förändrad lagstiftning ständigt aktuell. 2013 och 2014 växte opinionen för en lagstiftning med utgångspunkten i att sex ska vara frivilligt. Alltfler partier anslöt sig till denna linje.
Frågan har utretts tidigare. Redan 2008 kom Madeleine Leijonhufvuds Samtyckesutredningen – lagskydd för den sexuella integriteten, som skrevs på uppdrag av Miljöpartiet. Leijonhufvuds huvudsakliga förslag var att ersätta våldtäktsbrottet med brottet sexuellt utnyttjande, för sexuella handlingar mot någons frivilliga deltagande, med maxstraff 4 år och maxstraff 8 år för grovt sexuellt utnyttjande.
Mari Heidenborg påminner om Leijonhufvuds linje, då hon meddelar att benämningen på det nya brottet kommer föreslås bli “»sexuellt övergrepp« i stället för »våldtäkt«. Syftet är att tydliggöra att det inte längre krävs »våld» för en våldtäkt.
Sexualbrottsutredningen föreslog i stället införandet av ett samtyckesbaserat nytt brott: sexuellt övergrepp, som komplement till den då gällande lagstiftningen. Våldtäktsbrottet föreslogs vara kvar, men kompletteras med det samtyckesbaserade brottet. Den dåvarande alliansregeringen valde att inte följa utredningens förslag och därmed togs inga steg mot samtyckesrekvisit.
Vi hoppas att det nu blir tredje gången gillt och att nuvarande regering väljer att följa den aktuella utredningens förslag – för stärkande av den sexuella integriteten.
Linnéa Bruno, styrelseledamot (Fi)
Gudrun Schyman, partiledare (Fi)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
